2025-07-12

Fredag igen

 

Igår var det dags igen att åka till apoteket och beställa hem mina sprutor som gubben tar på mig. Det här är sista asken jag får hämta ut och när den är slut har jag tagit 90 sprutor. Ska bli så skönt när jag är färdig med dessa. Jag hade även näringsdryck att hämta ut som läkaren skrivit ut åt mig, men det fanns inte heller hemma. Så det blir en sväng till apoteket idag med. Gubben får skjutsa mig dit för det var några näringsdrycker som jag skulle ha och det går jag inte och bär hem i värmen.

Igår var en sådan där dag som tröttheten kom och gick på mig. Men på eftermiddagen gick jag upp till gubben på taket och vi åt middagen där. La mig i en solstol efter maten och lyssnade på boken en stund. När det blev kväller gick jag ner och fixade i ordning i köket och sedan stängde jag dörren och satte på ac:n och hamnade i soffan ett tag och såg på tv:n. Såg på dokumentären om Kim Kärnfalk som fick diagnosen Alzheimers vid 48 års ålder. Så sorgligt att drabbas av denna sjukdom så ung.


Skummande vågor på havet.


Den här gubben står i en trädgård vid havet och blickar ut över det.


Gjorde en köttfärssås med en massa gott i som fick puttra länge på spisen.



Sedan åt vi den ihop med pasta på taket.

8 kommentarer:

  1. Så skönt att det närmar sig slutet med sprutorna. Förstår att det behövs skjuts när man har att bära i den här värmen.
    En god köttfärssås är aldrig fel. Får den puttra länge blir det så gott!

    Önskar en god lördag nu!

    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja det är skönt att det snart är färdigt med dem.
      Jo skjuts i den här värmen behöver man allt om man ska kånka hem saker.
      Ja det blir den.
      Detsamma till dig.
      Kram

      Radera
  2. Min mans bror fick också Alzeimers så tidigt och det har varit tufft på många vis. Idag lever han i sin egen lilla bubbla så omställningen har nog varit värst för hans fru och barn, och alla vi anhöriga förstås, i det här läget, samtidigt som vi också är tacksamma över att han har fått medicinering och en förklaring på vad som orsakade allt som dom gick igenom innan diagnosen var ställd <3 Men visst är det en brutal sjukdom :/
    Skönt att du är färdig med sprutorna! Minns hur jobbigt jag tyckte det var med att ta dom :/
    Stor kram!!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Okej, och visst blir svårt och jobbigt för de anhöriga att se sin man, pappa bli någon helt annan. Ja det är verkligen en brutal sjukdom.
      Inte riktigt ännu 😉, måste göra slut på asken som ska hämtas ut först. Det går ju snabbt varje gångs som den tas men det är ett jobbigt moment ändå.
      Kram

      Radera
  3. Skönt för dig att vara på sluttampen med sprutorna, skulle nog inte heller fixa att sticka in dem själv, skulle behöva hjälp av min man om han skulle klara det - tveksamt men kanske om han är illa tvungen :-)
    Jag har också sett dokumentären om Kim, så sorgligt för alla. Precis i den vevan när vi hade sett första avsnittet kom en granne, tillika goda vänner, och berättade att hennes man just fått diagnosen, läskigt! Hoppas bara att förloppet går långsamt, han har fått någon stoppmedicin, men sjukdomen hade ju pågått ett bra tag innan han fick diagnosen.

    Mums, så god köttfärssåsen ser ut! Tycker det är såå varmt och så svårt att hitta på middagsmat, man är ju inte speciellt hungrig efter all vattenkonsumtion varje dag, men äta måste man ju ändå.

    Ha en fin lördag önskar Yvonne i La Mata
    Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja det känns skönt att sprutorna snart är borta. Gubben här var inte så pigg på att ta dem först men nu går det på rutin.
      Det är en hemsk sjukdom och sorgligt för familjen och såklart den drabbade.
      Nej så hungrig är man inte men äta måste man.
      Detsamma till dig.
      Kram

      Radera
  4. Hoppas att de får fram medicin mot Alzheimers som kan stoppa förloppet. Hemsk sjukdom för alla berörda. Vi har en vän som har långt framskriden Alzheimers, hans fru kunde/vågade inte ha honom hemma längre. Han bor på ett äldreboende nu, men känner inte igen varken fru eller sina barn längre. Min gubbe och han var arbetskamrater i många år. Din köttfärssås ser härlig ut. Här blir det plankstek idag. Vi har inget vidare väder, mulet....
    Trevlig lördag.
    Kram Tummelisa/Eva

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är verkligen en hemsk sjukdom. Sorgligt när det blir så till slut att de inte känner igen sina nära och kära.
      Tack, den blev bra när den fick puttra länge på spisen.
      Här blir det grillad fisk.
      Det har börjat att blåsa rätt mycket Här nu efter lunch.
      Detsamma till dig.
      Kram

      Radera

Tack för att du besöker min blogg och lämnar en liten kommentar.