Städdag

 

Det blev en städdag igår för både mig och gubben. Gubben hade klippt grannens citron och apelsinträd dagen före. De var lite vildvuxna och fulla av bommullslöss. Så det blev 2 stora högar med grenar från träden som han fick bunta ihop och gå och slänga. Sedan hade vi själva skräp på gården som skulle till komposten på gatan.

Jag själv tvättade av toan och duschen och sedan åkte dammtrasan fram och till sist var det dags för dammsugning.

Efter detta var det rast och vila som gällde ett tag. För nu har vi så hög luftfuktighet så man blir svett, trött och slut för ingenting.

Efter vi ätit på eftermiddagen tog jag mig en dusch som är lite trix med just nu när jag inte får blöta ner katetern. Så det är inte bara att ställa sig under duschmunstycket och låta vattnet rinna över kroppen. Nej jag måste ta del för del på kroppen och tvåla in sedan skölja av och när jag kommer till bröstkorgen så är det tvättlapp som gäller så jag inte blöter ner kompressen över katetern. Får stå framåtböjd när jag ska tvätta håret. Ja lite krångligt är det men det funkar, men det ska bli skönt när man bara kan stå rakt upp och ner och tvåla in hela kroppen på en gång och sedan bara känna vattnet skölja hela min kropp.

Kvällen blev en stund vid tv:n och vi tittade på Elitstyrkan VIP och sedan Frostbiten.

Vi gick ner till La Zeniastranden på morgonen.

Rundade sedan udden och gick hemåt.

Vänlig och omtänksam

 

Hängde på låset igår på vårdcentralen för att ta nya blodprover till min läkare som jag ska träffa igen på måndag. Kön för provtagning är som flugor kring en sockerbit. Vi var där 07.30 och de öppnar 08.00 men när vi kom var det bara 2 st. på gården men ju mer klockan närmar sig 08.00 så dyker det upp människor från ingenstans och helt plötsligt är kön som en ringlande orm på gården utanför vårdcentralen.

Jag stod långt fram och kom in rätt fort. Blodprovstagningen är löpandebandsprincipen och det sitter 4 sjuksystrar på rad och sticker en så fort man satt ner rumpan på stolen. När det var min tur så fick jag sjuksystern som rengjort min kateter vid tidigare besök, han som ville prata engelska som jag berättade om i ett annat inlägg. Han kände igen mig och frågade om vi hade bytt bandage som skulle göras igår (ska göra det själv nu). Jag svarade honom att det skulle vi göra när vi kom hem här ifrån. 

Men när jag var färdig med blodprovet sa han vänta utanför dörren, okej sa jag. När han kom sa han jag lägger ett nytt bandage så jag fick lägga mig på britsen i ett av besöksrummen och han tog bort det gamla bandaget och tvättade rent och satt dit ett nytt. Det var bara att tacka så mycket när han var klar och han svarade det var så lite och gick in till provtagningen igen.

Det kallar jag vänlighet och omtanke för en patient.

Innan dagen riktigt vaknat till liv.

Klippning

 

Igår var sista dagen för min penicillinkur som jag fick efter katetern sattes in. Skönt att bli av med för det smakade pecka och skulle tas 3 gånger per dag. Påsar med något pulver som skulle röras ut i ett halvt glas vatten och drickas på direkten 🤢. Men nu är det check på det. Nu har jag även nedräkning på de blodförtunnade sprutorna som jag bara har 9 st. kvar av och sedan blir det check på det med.

Vi gjorde inget särskilt igår utan tog dagen som den kom förutom att vi klippte Ixa och det tog ju sin lilla tid. För trimmern var tvungen att laddas på nytt en gång. Men hon gillar att bli klippt och är så duktig och står still när vi håller på. Nu blir det ingen mer klippning för i år. Efter klippningen så blev det en skön tvätt i pälsen också sedan var hon så sprallig som en liten valp efter detta.

Det blev hemmagjord pizza till middag som vi åt på taket och där satt vi sedan till vi gick ner och såg på tv:n.

Morgonrundan tog vi ner till Cala Cerrada.

Solen var på väg upp när vi var på väg hem.

Nu tangerar papayaträdet trappavsatsen. Lite högre kan det bli sedan får det tuktas och hållas efter så det inte blir högre.

Just det, jag fyllde dadlar med jordnötssmör och hasselnötskräm och doppade dem i mörk choklad.

Försökte ta kort på Ixa när hon var klippt men det var inte lätt. Här sitter hon på helspänn och svansen går för fullt.

Ett av alla kort som blev något. Men nu är hon klippt i alla fall.

En vanlig dag

 

När alla morgonsysslor var fixade så gjorde jag mig i ordning för en liten promenad bort till La Zenia för att hämta ut lite medicin till mig. Först var det väldigt lugnt på boulevarden men när jag var på vägg hem igen så var det knökfullt av folk som det är denna årstid.

Jag stannade till vid churrosståndet och köpte med mig några churros hem till gubben och mig. Priset är detsamma men de klipper dem i mycket mindre bitar. Så dyrt för kunden men en avans för säljaren för handlar det gör vi ändå.

Vi tillbringade dagen på taket när jag kom hem för där uppe fläktade det ljuvligt skönt mot nere i trädgården. När det var dags för middag fixade jag till en asiatisk wok på kalkonfilé som blev riktig god faktiskt.

Kvällen blev vid tv:n och sedan hopp i säng för mig som somnade rätt så snabbt som alltid nu för tiden.

Fläktade skönt vid havet.

Hämtade medicin på La Zenia.

Kan kanske ta ett extraknäck på en asiatisk restaurang om jag nu får skryta lite 🙄😁.

Satt mig på trappen och drog in doften från rosorna och knäppte ett kort.

Det sa poff igen

 

Hade en tid på sjukhuset hos ögonläkaren på morgonen så när Ixa var rastad så åkte vi dit och satt där innan utsatt tid och väntade.

De kom ut en syster och ropade upp mitt namn och sa att hon skulle ge mig ögondroppar så skulle jag få vänta ett tag igen innan det blev min tur. Såg jag dåligt innan så såg jag ingenting alls nu precis när hon droppat in vätskan i mina ögon.

Efter en halvtimme så blev det min tur och jag fick sätta mig vid en av maskinerna och luta pannan emot ställningen och sitta blick stilla och inte blinka som inte är det lättaste efter en stund. När detta var klart fick jag sätta mig i väntrummet igen tills jag blev uppropad.

Det blev inte så lång väntan utan snart så ekade Vera i megafonen så man nästan hoppade högt. Det var en manlig ögonläkare som tog emot oss och han började förklara vad de sett i mina ögon.

Det var inte det svaret som jag och gubben hade väntat oss att höra. Jag har metastaser på båda ögonen och nu så ska jag göra en röntgen på huvudet igen sa läkaren. Han skulle ta kontakt med min läkare omgående för nu kanske det måste ändras på min kemobehandling när detta dök upp.

När vi gick där ifrån så var det som någon petade hål på ballongen igen och all luft gick ur en. Hade haft i mina tankar att vi skulle gå där ifrån med några sorts ögondroppar som skulle göra mig bra i ögonen. Så var det den förbannade cancern som hade letat sig dit istället. Svårt först att ta in men nu har jag landat och det är bara att kämpa på och fixa det här med. För omöjligt är bara en åsikt.

"Tro på dig själv och allt du är

Det finns något inom dig som är större än alla hinder."

Torsdagen rätt och slätt

 

Det hände inte ett jota här igår mer än de vanliga sysslorna som brukas göras. Vi kunde ha åkt och handlat men det hinns med en annan dag för igår så kände ingen för att åka till affären.

Konstigt nog så rullar dagen på i alla fall och sedan märker man att snart har även torsdagen gått till enda och det är dags för sängen igen.

Och vila och sova är ju något som jag är mycket bra på just nu. Så för mig är det inga problem att ta kväller även om det inte hänt ett dugg under dagen. Men lite tv-tittande blir det alltid innan jag landar i sängen och tar natt.

Lite småmulet på morgonen.

Sovdag

 

Igår så var jag en riktig tröttmössa nästan hela dagen. Efter frukosten och mitt blogginlägg så lade jag mig på soffan ett tag och där somnade jag in i nästan 2 timmar. Nu hade klockan närmat sig lunchdags så jag gjorde mig i ordning och sedan fixade jag till min smoothie.

Tiden makades fram mot eftermiddagen och då hade jag en tid på vårdcentralen för att ta bort nålen i katetern och bli av med magväskan. Nu hade jag en tid inbokad och mitt nummer kom snabbt upp på skärmen efter jag loggat in mig.

Det var en manlig syster och han var den första som vi mött som gärna ville prata engelska. Jag tog upp min mobil en gång och pratade in en mening som översattes på spanska men han knagglade på med sin engelska som svar och det var juste tycker jag. Han försökte och det fick ta den tid det tog och det är inte många på vårdcentralen som har den mentaliteten. Kanske för det är underbemannat och stressen sätter till när inte kommunikationen flyter helt felfritt. Men den här killen skulle ha fått dagens ros av oss i NT (Norrköpings tidningen) om det varit i Sverige.

Det gick bra att ta bort nålen men katetern är inte riktigt läkt ännu utan jag ska på koll igen på fredag för rengöring. Han undrade om jag fått ett datum för när stygnen skulle tas bort runt katetern. Men jag sa att det är ingen som sagt något om det när den satts in. Så jag får lyssna med min doktor när jag träffar honom i september.

När vi kom hem fixade jag till pasta och bacon till oss och sedan satt vi och spelade lite kort ett tag på altanen.

Vi började på en ny brittisk serie som fanns på Svt-play och den hette "Brottsplats Bradford". Den är i 6 avsnitt och de är 1 timme långa ungefär.

En kvalmig och mulen morgon.

På hemgång från havet.

Kommissarie Harry Virdee utsätts för hård press när ett gängkrig hotar att bryta ut i staden samtidigt som hans privatliv är på väg att falla samman.