Det gick bra

 

Igår morse tog gubben morgonrundan med Ixa så att jag hann att äta lite frukost och sedan ta de första tabletterna en halvtimme efter det. Det var lite pirrigt när jag skulle ta dem, många tankar som snurrade i huvudet. Kommer jag känna något med en gång eller ingenting alls. Sedan dök det upp en konstig tanke för jag kom och tänka på Magnus och Brasses sketch "Verkmästaren i magen". Är min verkmästare i magen på sin vakt nu och larmar hela kroppen att hon har svalt 3 st. bomber och inte vilka bomber som helst utan värsta giftbomberna. In i skyddsrummen tills det är över. När alla fall tabletterna var svalda så var det bara att ge sig iväg till sjukhuset för den första behandlingen.

Jag blev uppropad rätt snart och gubben åkte hem igen så skulle jag slå en pling när jag var färdig. Jag har varit i detta rummet tidigare för när jag har blivit lätt sövd när de gjort olika röntgen på mig så hamnar man här sedan. De är de som kollar pulsen och drar ur kanylen på en då. Så det var inget nytt att se fåtöljerna på rad i gångarna som är. 

Så jag blev placerad i en fåtölj och snart så var jag uppkopplad. Satt där och blickade ut genom fönstret och sedan blundade jag en stund och försökte att sova. Men det var svårt för dessa maskiner som man är uppkopplade på ger ifrån sig pip när det är något systrarna ska kolla och nu var det ju inte bara jag som satt där så det pep ju rätt bra, men man vande sig vid det med. Jag lyssnade även på min bok en stund men då blev en äldre herre lite högljudd som satt i min rad. Som jag fattade så ville han ha sitt barnbarn vid sin sida och hon satt ute i väntrummet där de anhöriga ska sitta och vänta om de vill. Men han gav sig inte förens hans barnbarn fick komma in till honom och sitta bredvid han, och då blev han tyst men då orkade jag inte fortsätta att lyssna på min bok.

Efter 3 1/2 timme var jag klar och fick gå hem. Jag ringde till gubben och strax där efter jag kom ut vid ingången så kom han i bilen.

Sedan blev dagen lugn och jag vilade rätt mycket kände mig rätt dränerad faktiskt. Så det blev även tidigt i säng. Jo jag fick vänta lite så jag kunde ta kvällstabletterna innan jag hoppade i säng.

Nu ska jag inte hit förens i början av augusti och då hoppas jag att jag har en kateter.