Det var fredagen

 

Efter frukosten och vi fixat till oss åkte vi till apoteket för att hämta ut sprutorna till mig som inte fanns hemma i torsdags. Det var likadant förra gången när jag tog dessa att det var en beställnings vara för det var inga apotek i vår omgivning som hade de hemma i butiken.

När vi kom hem så fick gubben med en gång ta den första sprutan på mig så vi är igång med det. Sedan är det bara att göra det till en rutin varje dag som förra gången.

Här för övrigt så är rutinerna ruckade på lite just nu när det gäller Ixa. Nu är de bara gubben som går ut med henne alla gånger om dagen. Mina och hennes morgonpromenader får bli igen när jag kan gå bättre, och det hoppas jag på blir snart igen. För jag saknar de promenaderna att starta upp min morgon med. Men var sak tar sin tid och i detta läge får jag skynda långsamt så blir det bra.

Vi satt ute och fikade i trädgården men då började molnen att stocka ihop sig rejält och det kom några regnstänk på oss. Men när vi hade satt oss på altanen så var det strax en blå himmel igen och solen sken från den. Ja det är verkligen ett lustigt väder som vi har just nu. Fram och tillbakaväder med sol, regn och vindar. Men vi är ändå förskonade från all förstörelse som har blivit längre ned mot sydkusten som tur är. Men jag längtar till att den sköna våren ska komma.

Glömde ju bort att skriva igår och tacka för alla fina krya på dig hälsningar som jag fått av er när jag låg inne. Så det gör jag nu. Tack alla ni det värmer gott i hjärtat.

En sol som stiger upp bakom husen.

Hon stormtrivs och njuter att ha oss båda i soffan igen på kvällarna.

25 januari till 5 februari

 

Halloj på er igen allihopa mina blogg och cybervänner, nu är jag äntligen hemma igen.

Några dagar blev till 11 st. på sjukhuset som inte riktigt blev som man hade tänkt sig när man lades in där på söndagen den 25 januari.

Jag skulle vara där kl.16.00 på söndagen på mitt rum och där förberedde de inför måndagen då jag skulle till intensiven och göra min första behandling.

Gubben var med mig men när han gick på kvällen blev det tomt och tyst på mitt rum. Jag somnade ändå rätt bra när det var dags att sova. De har ju lite andra matvanor här i Spanien än vad en annan är van vid. Så vid 20.40 då blev man serverad det sista målet mat (mat och mat är väl att ta i) som det sedan tog en timme ungefär innan de hämtade brickan på rummet. Men efter det var det fritt fram att sova, eller nästan. För sedan kom det någon och tog tempen och till sist någon som frågade om man ville ha en sömntablett för att kunna somna. Jag sa alltid nej tack till denna tablett.

Jag hämtades till intensiven på måndagsförmiddagen och där satte de igång med en gång. Jag fick en kateter i benet där blodet skulle gå igenom och renas och denna procedur skulle nu göras 5 gånger och tog ett par timmar varje gång.

De först 2 behandlingarna låg jag på intensiven hela tiden (måndag-onsdag) innan jag fick åka tillbaka till mitt rum. Behandlingarna var varannan dag så nästa skulle bli fredag igen.

Men när jag gjort min 4 behandling så började högerbenet att svullna och även min vänster arm. Så på måndagen blev det ultraljud på både benet och armen och då konstaterades att jag hade propp i båda. Så efter ultraljudet blev det till intensiven och att ta bort katetern i benet och avsluta min behandling.

Så nu blir det sprutor i 90 dagar igen som gubben får ta och en dos med järntabletter att äta.

På mina ögon ser jag ingen skillnad alls utan det är som tidigare. Men det här var en chansning som jag tog och jag var medveten om att det kanske inte skulle hjälpa. Men man greppar ju alltid efter sista halmstrået i tron på att det ska det.

Men att jag skulle få blodproppar fanns inte med i detta men nu är de som det är, tyvärr. Men jag är i alla fall glad att jag är hemma igen för att ligga på sjukhus i nästan 2 veckor de vill man inte ens att sin värsta fiende ska råka ut för.

Nu har jag en tid snart till min onkolog som jag verkligen vill träffa och höra svaret på biopsin och att min behandling kan sätta igång igen. Har även en tid hos ögonläkaren så de kan se i sina maskiner om de ser att något har ändrats eller om det är same, same.

Min utsikt från rummet var saltsjön. 

Min sängplats i nästan 2 veckor.

Det här blev ju inte det enda sticket i armarna under tiden jag var där. Men detta var det första.

Min första behandling när katetern är på plats. Sedan låg jag i denna sängen till onsdagskväll på intensiven. Där får man inte gå upp och gå på toa om man ville. Utan alla sådana behov gjordes från min säng.

Här är maskinen som blodet gick igenom och tillbaka i mig igen.

Efter borttagning av katetetern blev det stödstrumpa på benet.

Några av de kulinariska rätterna som jag blev serverad. Som jag längtat efter riktig mat. 

Den här goda semlan hade gubben med sig en dag när han hälsade på. Så himla god.

En vanlig lördag

 

Lördagen blev strålande men det var ändå lite kyligt i vinden som var. Jag gick bort till La Zenia Boulevard och handlade det jag skulle ha. Kolla i butiker lite snabbt som jag brukar när jag är där gjorde jag inte. För det är rea och folk som river och sliter i allt de ser, så det hoppade jag.

Jag handlade churros till oss på hemväg och de åt vi direkt när jag kom hem. Sedan tog jag mig en stund på soffan och somnade in skönt ett bra tag.

På eftermiddagen gick vi till Inga-Lill och Lasse för att kolla på deras husbil invändigt. Jag hade redan sett den invändigt men inte gubben och han var nyfiken på hur den såg ut.

Vi satt där ett tag och pratades vid men sedan bröt vi upp för vi skulle hem och laga middag och de skulle in till sina vänner på kvällen.

Det blev det vanliga på tv:n men jag somnade när vi såg på "Stjärnorna på slottet" så jag såg inte hela det programmet. 

Nu drar de snart vidare söder ut.

En köttbit, smashad potatis och en sås till det.

Ixa tycker det är skönt att ligga under filten när vi ser på tv:n.

Ögonen

Vi åkte till sjukhuset vid lunchtid för jag hade en tid hos ögonläkaren 12.30. Det blev lite väntan igår men det har vi varit med om tidigare så det var inget nytt.

Det var de vanliga rutinerna som gjordes innan jag fick träffa läkaren och höra vad de kommit fram till. 

I torsdagskväll så ringde de från sjukhuset och sa att jag skulle infinna mig där på söndag och jag var tvungen att gå in genom akutmottagningen för sjukhusets vanliga ingång är inte öppen på söndagar. Jag tyckte de sa att det gällde oncólogia men det förstod vi nu att de hade sagt oftamólogia (man måste verkligen spetsa öronen när de smattrar på i telefonen) när ögonläkaren pratade. 

Jag ska läggas in på söndag och några dagar framöver för att på måndag börja med den där behandlingen intravenöst för ögonen på intensiven. Jag sa att jag hade en tid till min läkare för cancern på onsdag men han sa att både de och cancerläkaren kommer följa mig under tiden jag ligger inne. Så jag kommer att träffa min cancerläkare med.

Så fr.o.m. måndag blir det inga inlägg här på bloggen förens jag är hemma igen. Länge sedan det var uppehåll här inne men nu får det bli så.

Var ute i god tid som vanligt.

Sedan satt vi där och väntade på att mitt nummer skulle komma upp på skärmen.

Härlig torsdagskväll

 

Igår blåste det som sjutton när vi tog morgonrundan och det var att hitta gator som det var relativt lä på. När vi var tillbaka åt vi frukost och sedan blev det lite datorhäng.

Även fast det blåste rätt bra så hade vi lä (nästan) nere i trädgården så vi satt oss där och njöt av solen och dagen. 

När gubben tog eftermiddagsrundan med Ixa började jag att fixa till för gästerna som skulle komma. Inga-lill och Lasse skulle komma och vi tänkte bjuda på en ostbricka och lite annat tilltugg till den.

Vid 16.30 dök de upp och hade deras cocker spaniel Nico med sig. Ixa och han hade träffats lite snabbt förra gången när Inga-lill var här och vi följde henne hem sedan.

Det gick toppenbra med dem. Nico spanade in Ixas hem och Ixa godkände att han gjorde det och sedan blev det lite lek, kanske mest från Ixas sida för Nico är 10 år och inte så jättealert att leka så mycket.

Som vanligt när man har trevligt så rusade tiden iväg och helt plötsligt hade klockan passerat 23.30 men då bröt vi upp för alla var trötta (kanske mest jag då) och Gubben följde med till grinden och öppnade åt dem och jag plockade av bordet under tiden.

Sedan blev det natta direkt för mig och Ixa som kröp ner under täcket hos mig.

Så skönt att sitta ute i solen och värmen.

Vi fick en fin blombukett med blandat blomster i av dem när de kom.

Jag började att lyssna på en ny bok igår när jag höll på i köket. Tror inte att jag läst eller lyssnat tidigare på någon bok som hon skrivet.

När kriminalkommissarie Teresa Francks mamma plötsligt går bort lämnar hon en låda med brev och vykort efter sig. Några av dem är skickade från fiskebyn Montezuma i Costa Rica för trettio år sedan. När hon frågar sin pappa om de mystiska breven avslöjar han något som vänder upp och ner på hela hennes tillvaro.

P.S. Jag kan tyvärr inte svara på era kommentarer just nu för det är något vaj med det. När jag klickar på svara så händer det inget. Någon som har haft samma fel?

Veckohandling

 

Vi gick ner till havet på vår morgonpromenad och det blåste rätt bra där nere. Havet dånade och mullrade sådär som det gör när vinden friskar på.

Hemma igen så blev det frukost på altanen och sedan lite datorhäng. Efter det la jag mig ett tag och lyssnade på boken och gubben satt på altanen och löste korsord.

När det blivit middagstid tog vi bilen till Mercadona och gjorde en veckohandling och när vi kom hem så märkte jag att jag glömt några saker. Det vore ju bra om man tog med sig lappen som man skrivit ner grejerna på. Men det har ju hänt att jag även då har glömt något som stått på lappen. Ja så det har väl ingen större betydelse. Affären ligger ju inte flera mil bort så det är bara att ta sig en sväng till helt enkelt.

Efter att middagen intagits så fortsatt dagen precis som den börjat på morgonen. Gubben löste korsord och jag lyssnade på min bok. Och när kvällen kom så satte vi oss vid tv:n och började på en ny serie som jag hittat på Svt-Play. Den heter "Rebus" och är i 6 avsnitt..

På väg hem från havet.

Kommissarie John Rebus tvingas balansera mellan lagen och sin egen moraliska kompass när hans bror dras in i ett brutalt gängkrig på Edinburghs gator.

Läkarbesök

 

Som jag skrev igår så hade jag tider på sjukhuset igår. Jag hade 2 tider att passa och den första var blodprovstagning klockan 08.00. Men vi var där i god tid som vanligt.

Jag blev snart uppropad och sedan gick det snabbt att ta blodprovet och ut igen och vänta tills jag hade nästa tid till onkologen. Nu var den inte förens 10.30 så vi hade 2 timmar att slå ihjäl där på sjukhuset.

Eftersom vi inte hade ätit frukost så gick vi ner till cafeterian och tog en kopp kaffe och en macka. Sedan satt vi där försjunkna på stolarna ett bra tag innan vi åkte upp till avdelningen och tog en nummerlapp.

Nu stod det någon annan plats på nummerlappen mot vad det brukar stå så gubben frågade en sköterska var vi skulle gå. Han hade inte behövt frågat för det var vad han trodde men han ville vara på den säkra sidan. 

Sedan satt vi där i väntrummet och fördrev tiden med att glo i mobilen tills mitt nummer skulle komma upp på skärmen. Jag började bli så trött så jag lutade mig bakåt och slog ihop ögonen. Men man hör det starka eländiga ljudet hela tiden när det kommer upp ett nytt nummer på skärmen. Och när jag tittade till och fick se mitt nummer fast klockan inte hade blivit 10.30 ännu kändes det bra. Fick se att min läkare även stod i korridoren och vinkade åt oss när vi reste oss upp.

Det var ett vanligt samtal om hur jag mår och vad som var planerat för mig. Läkaren hade inte fått svaret ännu från biopsin så det blir ingen behandling denna vecka heller. Han måste få veta först vad för sorts cancer det är i lymfkörteln och sedan ut efter det sätta in en behandling. Så jag fick en ny tid nästa vecka igen och då hoppas han att han fått provsvaren. Mina blodvärden var okej i alla fall och det kändes bra.

Han berättade med att han varit kontakt med oftalmologia (ögonläkaren) och att han godkänt deras teori om att göra något intravenöst med mina ögon. Jag vet ju att vi pratade om det innan jul när jag var hos ögonläkaren men då skulle vi vänta tills jag gjort biopsin. 

Jag har en tid till ögonläkaren på fredag och vi får se vad de säger då och hur detta ska gå till i sådana fall. Ingen mer än jag skulle bli gladare om mina ögon blev återställda till det normala igen. För det är inte så kul att näst intill leva i en grå/svart värld som jag gör nu. Men det finns de som har det mycket värre än jag med sina ögon tänker jag. Och precis som jag sagt tidigare så vänjer man sig vid allt när det blir en ruckning på något. Det är inte det vi ser, det är hur vi ser det.

En kopp kaffe och macka i väntan på nästa tid.