Nu är det bara att hoppas

 

Igår så tog vi bilen och åkte iväg till Trädgårdshandeln för att handla dahliaknölar. En blomma som jag inte trodde gick att ha här i Spanien. Men när både Anna i Portugal och Sara i Barcelona började prata om att de skulle plantera dahlior då började jag att googla om det.

När vi bodde i Sverige så var det inget som vi hade i vår trädgård. Jag tyckte att blomman var vacker även då. Men latheten i att hålla på att gräva upp knölarna varje höst för att de inte tål kylan tog över. Gubben som jobbade med blommor och älskar allt (nästan allt) i växtvärlden ville inte heller ha dahlior och det var nog av samma anledning som jag.

Men igår så blev vi med dahliaknölar och vi köpte 3 olika. Det fanns tyvärr inte så många kvar i lådorna så vi tog av det som fanns.

När vi kom hem lade vi dem i blöt för att de skulle svälla till sig innan vi planterar dem. Det görs idag och sedan är det bara att vänta och hoppas att det kommer upp något i krukorna.

Härligt att bara gå runt och titta på all blomsterprakt som finns i butiken

Vi tog nr.1 och nr. 4-5 från vänster sida sett. Men nu är det ju inte säkert att det är det som kommer upp. För man vet ju inte om kunderna lägger tillbaka rätt när de står och väljer.

Försommarvibes

 

Nu har vi haft tråkväder fram och tillbaka ett par dagar men igår så levererade vädret helt fullkomligt en försmak på försommarvärme.

Det var så skönt i solen men efter ett tag fick gubben fälla upp parasollet för det blev lite väl varmt för mig på huvudet. Det är ju väldigt tunt håret just nu så det brände rätt bra. Men när parasollet kom upp blev det toppen igen.

Innan jag gick ut och satte mig på stolen i trädgården så tog jag tag i projektet städning som jag skjutit upp ett par dagar. Men igår blev det både dammat, dammsugit och ett varv med svabben på golven.

Det hände inte så mycket mer här i huset och ingen olycka skedde det heller Tänkte på att det var fredagen den 13:de. Men jag är inte så skrockfull för just den dagen. Det är väl mer att jag inte lägger nycklar på bordet, går under en stege, m.m.

Här under parasollet satt jag och njöt.

Vår ros Paul McCartney håller på att slå ut och det doftar ljuvligt redan.

Hundsnack

 

Vi gick till havet på morgonen jag och Ixa och det var lika rogivande och vackert som alltid. När vi hade tittat ut över det en stund så började vi sakta att gå hemåt igen.

När frukosten och alla andra bestyr var gjorda åkte vi till Mercadona och handlade. Det gick snabbt och smidigt så jag var snabbt ute igen och vi åkte hem.

När vi åkte förbi An Sibin på hemväg så bestämde vi att vi skulle ta en promenad dit sedan och äta där.

Så vi tog eftermiddagsrundan med Ixa mot An Sibin och middagen. Det var rätt mycket folk där eftersom vädret var på topp. Men vi hittade ett bord för 2 till slut. Gubben beställde en hamburgare och jag tog deras bakade potatis med räkröra.

Bordet bredvid oss satt en norskt par och mannen där började att ställa frågor om Ixa till oss. Det visade sig att de också var hundmänniskor och hade haft hundar i hela deras liv precis som vi.

De hade haft schäffer som vi fast utställning inte bruks som vi. Mycket prat om olika kennlar och människor från både Sverige och Norge blev det med. T.o.m. personer som vi båda kände kom vi fram till. Det är märkligt vad världen är lite trots allt.

Efter ett par timmar sa vi tack och hej och gick hemåt. Sedan blev det snart kväller och det var dags att bänka sig en stund vid tv:n. Vi såg på "Husdrömmar" och några avsnitt på "Hundra procent bonde" innan jag sa tack och godnatt. 

En härlig morgon.

Så gott båda rätterna.

VAAA!!!

 

Igår var det uppehållsväder men solen fick kämpa sig fram mellan molnen hela dagen. När den kom fram blev det underbart skönt och den värmde gott.

Jag behövde ta ut några mediciner så jag tog mig en sväng bort till La Zenia så kunde jag även kolla i några affärer med. För det var ett tag sedan jag var där nu.

Gubben behövde ett par nya tofflor så det tänkte jag köpa och då hittade jag en munkjacka till mig för 9€ på Primark så den fick följa med hem. Bra att ha när jag gör behandlingar och kan bara ha ett linne under den så att de kommer åt katetern. För T-shirt går ju inte att ha när jag gör en behandling.

När jag gick från apoteket så gick jag förbi den lilla te-affären och tänkte att jag skulle köpa mig en påse lösvikts te till mig. Det var redan en kund före mig som handlade så jag tittade runt för att hitta hyllan med de röda teerna eftersom det är bara det jag dricker.

Tillslut så hittade jag dem och försökte då att se något pris på burkarna. Men när jag rörde första burken så hojtade kassörskan till mig att jag fick vänta tills hon var klar med kunden. För det var hon som öppnade burkarna med teet i och inte kunden.

Så jag stod där med mina dåliga ögon och försökte se någon prislapp någonstans. Men det gjorde jag inte hur mycket jag knep ihop och ansträngde ögonen för att hitta en lapp. 

Tillslut så var det min tur och jag började lukta i olika burka för att bestämma mig. Jag fastnade för Lemon Pie och hon frågade om vilken storlek på påse jag ville ha. Den lilla tack svarade jag.

När jag skulle betala för den lilla 100g. påsen höll jag på att baxna när hon sa vad den kostade. Nu är det flera år sedan jag köpte lösvikts te och då var det i Sverige. Men jag har för mig att jag betalade 50-60 kr. för 100g. Nu fick jag betala 9,75€ för 100g. 

Är det billigt eller dyrt?

Nu dricker jag mitt te med andakt.

Det blev inget byte

 

Igår var det värsta skitvädret hos oss. Men jag och Ixa hade tur när vi tog morgonrundan att det inte hade börjat att regna ännu. Däremot så gick åskan och det gillar inte Ixa när den mullrar. Så det blev en stresspromenad för henne även om åskan inte var nära.

När vi satt på altanen och åt vår frukost då satte regnet igång och åskan fortsatte ett tag till. Sedan regnade det från och till i stort sett hela dagen. Rått och kyligt var det med så gasolkaminen stod på i stort sett hela dagen på altanen.

Igår skulle de komma och byta ut vår AC också i skitvädret. Men nu har vår gamla AC gått felfritt och varit tyst i flera dagar. Så gubben ringde till vår hantverkare och sa att de bara kunde leverera den och sätta upp den när vi ringer när vår gamla börjat låta igen. Han svarade att de leverera den inte utan det var bara för oss att ringa när den började att krångla igen.

Var lite orolig igår kväll när jag knäppte på AC:n om den skulle börja låta men den spann så fint som den nu har gjort ett par dagar. Så vi får väl se hur länge den gör det nu.

Dagen för övrigt igår blev en pyssel och korsordsdag. Jag kunde ha dammsugit av som jag tänkt göra om vi hade haft hantverkarna här, men den sysslan sköt jag på. Då har jag ju något att göra en annan dag istället och ännu har jag inte sett några dammråttor som virvlar omkring.

Ja vi satt på altanen i stort sett hela dagen och gjorde det vi ville när vädret var som det var.

Vi åt hemmagjord pizza till middag.

Fikagäst

 

Igår så fick vi en fikagäst till 11-fikat och det var Ninos som kom förbi när han är nere nu i sitt hus. Det blev många timmar med en massa snack för att bli uppdaterad på allt som hänt både här och i Sverige sedan vi sågs sist.

När han gick tog gubben Ixa på en promenad och jag ställde mig och gjorde tunna pannkakor som vi blivit sugna på. Så när gubben var tillbaka så satte vi oss och åt på altanen.

Seneftermiddagen ägnade vi åt kortspel och korsord innan det blev kväller igen och vi satte oss vid tv-apparaten.

Vi fick en påse fylld med godsaker och fina servetter av Ninos.

Pannkakor i stora lass.

I söndags spelade Elvis hockeymatch så det kom lite bilder på whatsapp. 

Jag tog mig även ner till havet på söndagsmorgonen. Som jag inte varit vid sedan mitten av januari.

Bakades bullar

 

Inget vidare väder igår heller så jag bakade bullar och inte vilka bullar som helst utan Saltängsbullar som har sina anor från mitt Norrköping. En riktig god bulle med både sött och salt i sin smak.

Saltängsbullar är en lokal specialitet från Norrköping med rötter i början av 1900-talet. De är kända för sin unika kombination av sött och salt. De skapades ursprungligen av Hulda Andersson en av de så kallade "Saltängsgummorna" som drev bageri på Packhusgatan 9 fram till slutet av 1930-talet. 

HÄR kan du läsa om Hulda Andersson och Saltängsbullarna.