Tisdag

 

Hände inget särskilt igår utan tisdagen rullade på i sin vanliga takt. Det var lite varmare igår och jag satt ute ett tag med gubben under parasollet och njöt av dagen. Tog några powernap på soffan med boken i örat också.

Hade lite tankar på saker som jag ville göra i huvudet men inget av det som jag hade tänkt blev det någon handling av. Men det finns ju fler dagar att kanske starta något av det som ploppat upp i skallen på mig.

På kvällen slog vi en signal till grabben och sa grattis till Elvis som fyllde 6 år. Han hade haft en toppendag och fått en massa presenter och även fått Halloweenkortet som jag skickat hem till alla våra små barnbarn.

Kvällen blev vid tv:n och sedan var det läggdags för mig och jag somnade rätt så snabbt.

Hemkommen efter morgonrundan.

Försökte få till några människor på bilden igår. Det är sjutton inte lätt fast det ser så lätt ut när man ser någon göra det på Youtube.

Stekt fisk och potatismos åt vi till middag.

Tänk att den här lillkillen blivit 6 år.

V43

 

Tänk att nu är det bara 9 veckor kvar till julafton 😲, hur sjukt är inte det. Jösses som gubben brukar säga, vad tar tiden vägen.

Igår när vi hade ätit frukost haft datortid och jag tagit en liten powernap när gubben tagit den sista sprutan på mig, gjorde vi oss i ordning och åkte iväg och fixade lite ärenden.

Först till apoteket för att hämta ut min näringsdryck sedan vidare till hundaffären och köpa hundfoder till Ixa och efter det en sväng in på Mercadona för att köpa till några saker som vi missade när vi veckohandlade.

När vi kom hem gick gubben upp på taket och jag fixade till en varsin macka till oss som vi åt där uppe. När vi suttit där en stund så hörde vi att några ropade på gubben och ringde på dörrklockan. Det var våra gamla grannar som kom förbi och hälsade på. De hyr en lägenhet nu i 5 veckor här nere inte alls lång ifrån oss.

Det blev lite prat om vad som har hänt sedan de flyttade. Innan de gick så bestämde vi att vi skulle ta en lunch ihop denna vecka när vi inte har några inplanerade sjukhusbesök på agendan.

Gubben tog en eftermiddagspromenad när de gick med Ixa och jag värmde lite rester under tiden till oss som vi åt när han var tillbaka. Sedan blev det kortspel innan solen gick ner och det blev en stund i soffan vid tv:n.

Snart hemma igen efter morgonrundan.

Det blev en laxmacka till lunch.

Köpte mandariner på Mercadona som var så goda och inte en kärna i dem heller.

Vilodag

 

Kände redan när jag gick upp på morgonen att det här kommer bli en vilodag för jag var så trött i hela kroppen.

Så när vi ätit frukost och jag gjort mitt blogginlägg så lade jag mig på soffan direkt. Gubben tog sprutan på mig och sedan så somnade jag in ett bra tag.

När jag vaknade gick jag ut till gubben där han satt i trädgården och satt mig en stund men inte ens solen och värmen kunde pigga upp mig det minsta. Gubben sa gå in och lägg dig igen, så jag gjorde det.

Jag lyssnar verkligen till min kropp nu och gör vad den säger att jag ska göra men ibland så känns det bara så jobbigt när den säger ifrån när man egentligen vill mer.

Men vid 16.00 tiden (lång startsträcka) så började jag känna mig rätt så okej. Så en dusch och sedan lite mat på altanen och lite kortspel innan kvällen knackade på och det blev en stund vid tv:n.

Vi gick vår morgonrunda i byn.

Blev en promenad

 

Efter allt var fixat och klart hemma tog jag mig en promenad bort till La Zenia för att hämta ut min medicin och samtidigt kolla lite i affärerna.

Jag skulle inte ha något egentligen förutom ett nytt packe strumpor från Primark. Nu är det vinterkläder som gäller i butikerna och jag tycker alltid det känns lite märkligt att kolla på vinterkläder när solen strålar som mest utanför butiken. Men vi kommer att ha kyliga morgnar här med och då behövs både mössa, vantar och halsduk det vet jag.

När jag kollat runt i butikerna de som jag brukar titta i när jag är på La Zenia vände jag på klacken och gick hemåt igen. Jag passerade churrosvagnen och köpte med en påse hem till mig och gubben.

Vi satt i trädgården och åt dem och sedan kände jag att det var dags för mig att ta en powernap på soffan en stund, och då gick gubben upp på taket och satte sig.

Resten av dagen blev lugn och skön och jag satte mig ett tag och målade och lyssnade samtidigt på min bok i lurarna.

Kvällen blev vid tv:n och jag hade fått ett tips på en serie av bror min, "Tulsa King" med Sylvester Stallone. Så det blev några avsnitt på den innan jag hoppade i säng.

Mörkt på morgonpromenaden nu. Solen går inte upp fören 08.15

En snabbsväng på La Zenia innan hemgång igen.

Blev inte bara ett packe strumpor på Primark utan jag hittade en fleecetröja som fick följa med hem med.

Serien kretsar kring gangstern Dwight Manfredi som efter att ha avtjänat ett 25-årigt fängelsestraff sänds iväg till Tulsa i Oklahoma på ett uppdrag. Där han samlar ihop en grupp människor för att bygga ett eget kriminellt imperium.

Fredag

 

Det blev en runda på byn på morgonen igår eftersom jag tänkte hänga på låset på vårdcentralen så de fick ta bort min flaska.

Vi var där precis när de öppnade kl.08.00 och det blev snabbt min tur och jag gick fram till receptionsdisken. Lämnade fram lappen från sjukhuset och hon tog den. Hon läser lappen och säger att det kan ta upp till en timme innan de kan ta mig. -Va, i onsdags sa ni att jag skulle vara här tidigt så löser ni det med en gång. Tyvärr så måste de som ska ta blodprov göra det först, och den kön var inte kort om jag säger så. Men varför nämnde ingen det i onsdags då. Då hade jag inte behövt varit här nu eller så kunde jag fått en tid då. Hon drar upp sina axlar och säger lo siento. Så det var bara att sätta sig ner och vänta att kön med blodprovsmänniskor skulle betas av snabbt.

Gubben sa att vi frågar din läkare om man inte kan göra även detta på sjukhuset och slippa åka till vårdcentralen med det när det är dags nästa gång. 

Vi åt frukost när vi kom hem och sedan blev det lite datorhäng innan vi åkte iväg till Mercadona och handlade. 

När varor var inplockade och räkor var skalade så var jag så trött så jag la mig på soffan och somnade in skönt en timme. När jag gick upp tog gubben en runda med Ixa och jag satte mig ett tag på altanen.

Jag blev så sugen på räkmacka när det visades för ett par dagar sedan på var och varannan bild på Instagram eftersom det var Räkmackans dag. Så det fixade jag i ordning till oss som vi sedan åt på altanen och njöt av varje tugga.

Kvällen blev vid tv:n som brukligt innan jag hoppade i säng vid 21.30.

Allmänningen utanför vid oss.

Hemmagjord räkmacka lade sig som bomull i magen.

Funderingar på förändringar

 

Jag funderade igår på mitt bloggande och hur det har ändrads genom åren. 

Jag har ju min blogg som min öppna dagbok och berättar vad som hänt under min dag. Men det har väl varit en sanning med modifikation emellanåt. För när bloggandet var nytt så skulle man inte vara så öppen med allting utan lite mera hemlig ibland. Helt enkelt bara vara neutral och positiv. Något som inte stämmer precis överens med en öppen dagbok.

Så när gubben gick i väggen som de kallar det för. Han fick panik och dödsångest så var det absolut inget som jag skrev om på min blogg. Utan det var något som jag/vi behöll för oss själva. De som visste om det visste det som familjen och nära och kära. 

Det här var/är en sjukdom som många drabbas av men som få förstår. Jag hade kollegor på mitt jobb som blev drabbade och av andra kollegor hörde man på frukosten "att det är väl bara att ta sig i kragen" lite stress har väl ingen dött av.

Jag fick hjälp av broschyrer som gubben fått på vårdcentralen om hans sjukdom. Och jag läste och googlade om det med. Ringde dit man kunde få hjälp och upplysning om hur man som närstående skull vara till hands. Och vi fixade det till slut fast det var (många år) en lång och snårig väg att ta sig igenom.

Men hade jag då skrivit om det på min blogg så kanske jag även där hade fått stöd och råd av andra som kanske var i samma situation eller hade varit det.

Så när gubben sedan fick förmaksflimmer så skrev jag om det på bloggen för det kändes helt enkelt rätt. Det var det som hände där och då i vår vardag.

När jag nu själv drabbats av cancer så tänkte jag inte utan det var en självklarhet att skriva om min sjukdom.

Och jag är så glad över att jag även här kan lätta på mitt hjärta till er och skriva om det som händer här och nu med det.

Evigt tacksam för alla fina kommentarer som ni lämnar och det fina stöd som ni ger också. Det värmer gott i hjärteroten. 

Cala Cerrada.

Gick bra

Gubben skjutsade mig till sjukhuset på morgonen för jag hade en tid där 08.00 för min behandling. Det blev 5 timmars sittning som vanligt och igår så blev det mycket sova för min del när jag var där. Såklart så lyssnade jag på boken en stund men sedan så var det mest vila i stolen. Jag blev t.o.m. väckt när min behandling var klar. Tror att jag sov ifatt eftersom jag haft lite dålig sömn den gångna veckan för jag har haft så ont i ryggslutet.

Jag tog upp det med läkaren när vi var där, men han sa att det inte hade något med cancern att göra utan möjligtvis en biverkning eller om jag kanske lyft en massa tungt, men det har jag inte. Men det var inget farligt att jag åt värktabletter för det.  

Igår när jag gick från sjukhuset hade molandet i ryggen försvunnit och det kändes toppen men i morse när jag gick upp och tog promenaden med Ixa kände jag hur den sakta men säkert kom tillbaka igen. Så det var väl bara en liten lyckoträff efter behandlingen en stund.

Vi åkte direkt till vårdcentralen som vi brukar för att beställa en tid för att ta bort flaskan från katetern på fredag. Där var det en lång ringlande kö till receptionsdisken för deras maskin som ger en nummerlappar var ur funktion. Så det var bara att ställa sig i kön och vänta på sin tur.

När jag kom fram fick jag en herre som tog emot mitt ärende. Han tittade lappen från sjukhuset och går iväg med den. Kommer tillbaka och tar ut en nummerlapp till mig. Jag vill inte ha någon nummerlapp jag vill ha en tid till på fredag säger jag. Då svarar han att jag får ta det med systern. 

Det blir snart min tur och jag går in till systern och hon tror jag ska ta bort flaskan idag. Jag tar upp lappen och visar henne och säger jag vill ha en tid på fredag för detta. Okej, kom på fredagsmorgon så tar vi bort den då. Men jag vill ha en tid så jag vet att det inte blir en massa tjafs. Då ler hon och säger att det här behöver du inte någon tid för det är bara att komma in så tar vi bort den. Kan jag lita på detta. Ja, ja det är helt okej. 

Ja så nu får vi se hur det blir med detta imorgon. Kommer det lösa sig utan problem eller ska stridsmunderingen på när man står i receptionen. Kom på en sak att jag glömde ta sjuksysterns namn när jag pratade med henne. 

Resten utav dagen som återstod var det bara chill för man är rätt mör och trött i hela kroppen efter behandlingen.

Våran pool håller 24 grader fortfarande. Jag har inte badat en gång i år. Jo till knäna när barnbarnen var här. Men nästa år kanske jag simmar omkring i den.

När jag stod och väntade på gubben utanför sjukhuset kom ett matbud och levererade mat till en som var inlagd på sjukhuset. Det går ju det med om man inte gillar det man blir serverad där.

Det står rent översatt från Google så här:

Du måste ta bort den bärbara infusorn när den är klar. Det bör inte gå mer än en timme efter den är klar. Reservoaren rengörs med 10ml. saltlösning med hjälp av tryck-stop-tryck-tekniken.

Placeringsdatum för infusorn: 15/10/25

Borttagningsdatum för infusorn: 17/10/25

Med vänliga hälsningar 

Sjukskötersketeamet på dagsjukhuset.