Gilla läget

 

Igår var jag så trött i hela kroppen och knoppen så det blev en slappardag totalt för mig. Helt enkelt hjärntrött sen dagen innan när vi var ute och åt. Jag vet ju att jag reagerar så här och det är bara att gilla läget och ta en slappardag.

Så det blev ett par timmar framför tv:n när vi kollade 5 milen. Jag såg väl inte hela för det var mycket slumrande där i soffan.

Igår var det en stor dag med för vårt barnbarn Amelia fyllde 8 år. Hon hade haft en bra födelsedag berättade hon och var nöjd med alla presenter som hon fått. Från oss fick hon presentkort på H&M bl.a. och hade redan varit och handlat kläder som hon stolt visade upp.

Kvällen blev också vid tv:n och jag nickade till när vi såg på serien så när klockan var 20.30 sa jag tack och godnatt.

Fina hjärtetårtor som födelsedagsbarnet varit med och bakat.

Ett nöjt födelsedagsbarn bland alla presenter.

Gud vad man längtar efter att få krama om dem in reality again.

Åt ute

 

Igår var det gubben som hade en tid hos vår husläkare på vårdcentralen. Jag följde med för jag tänkte be henne att förnya några recept som snart går ut för mig. Så slapp jag beställa en telefontid för det.

Gubbens tid var 12.10 men den passerade vi med råge innan gubbens nummer kom upp på skärmen. Besöket gick fort så vi var snart ute igen och kunde åka hem.

Vi hade en tid att passa för kl.14.00 hade vi bestämt med Carolin och Fredrik på Da Mario för att äta. Men vi hann både gå ut med Ixa och knalla upp dit utan att komma försent.

Det blev en trevlig eftermiddag i solgasset med god mat och trevligt sällskap. När vi var hemma igen gick gubben ett varv med Ixa och jag fixade till hennes mat tills de var tillbaka.

Resten av kvällen blev i soffan och jag kan villigt erkänna att jag sov nog mer än tittade på tv:n. Så det var väldigt skönt att lägga huvudet på kudden och bara somna in när jag gick och lade mig. 

Solen som sakta börjar stiga upp.

Här satt vi på vårdcentralen och glodde in i väggen och väntade på gubbens tur.

Jag tog lasagne och de andra tog varsin pizza.

Plockade bort

 

Igår skulle flaskan plockas bort på vårdcentralen men vi åkte inte iväg när de öppnade för det misstaget har jag gjort tidigare. Då har jag fått suttit och väntat tills alla blodprovstagare är klara och då kan jag lika gärna sitta hemma istället. 

Så vi var på vårdcentralen vid 09.30 istället och det var mycket bättre för då var alla blodprovstagare borta. Så jag fick väl vänta ca. 10 minuter innan det blev min tur.

Det känns så skönt när flaskan försvinner för jag känner mig inte så begränsad som jag gör när den sitter där. Man kan inte göra alla rörelser med vänsterarmen för då stramar det till där katetern sitter. Så man blir så försiktig med för man inte vill känna obehag.

När vi kom hem så lade jag mig en stund på soffan och slumrade till en stund. Sedan satte jag mig vid datorn och gjorde blogginlägget.

Vädret var toppen kanske en aning svalare än dagen innan men är man i solen så är det toppen. Jag satt på altanen ett tag och målade. Tittade noga på tuberna vilka färger jag valde och jag blandade inte några färger heller 😁.

På kvällen började vi se säsong 3 av "The night agent" som släpptes igår på Netflix.

Älskar att slippa bomma igen om sig utan ha dörren öppen och få in solvärmen och ljuset.

Pannbiff och potatis åt vi igår.

The Night Agent är en amerikansk drama- och actionthrillerserie från 2023. FBI - agenten Peter Sutherland kastas in i en omfattande konspiration om en mullvad på högsta nivå i USA:s regering.

Var tvungen att prova

 

Igår blev en hemmadag framför tv:n med OS-tittande. Jag hade ju flaskan på magen och då vill jag inte göra något utanför för dörren den dagen.

Men dagen rullar på fast man sitter standby i soffan och snart så var eftermiddagen passerad och det var dags för middag. Den blev enkel med grillade kycklingklubbor.

När kycklingklubborna var i ugnen så testade jag ett recept som jag fick upp på instagram massor av gånger när jag låg inlagd på sjukhuset.

Det här var ingredienserna som man skulle ha för att göra en falsk tiramisu. I gubbens glas skickade jag även ner en skvätt mandellikör.

Man blandade ihop alla ingredienserna och sedan delade man kexen och stoppade ner dem i blandningen. Pudrade med kakao över och sedan in i kylen ett par timmar. Om det smakade som en tiramisu, nja rätt likt fast lite syrligare kanske. Men det var fullt ätbart.

Skitsnack

 

Igår skulle jag vara på sjukhuset klockan 09.00 för en ny cellgiftsbehandling. Den som läkaren hoppas på ska bita tag i metastaserna i lymfkörteln också.

Jag var lite nervös för jag tänkte på biverkningarna som jag kunde få som läkaren berättade för mig. Tänk om jag fick jätteont i magen eller kunde det vara så illa så jag kunde få ett diarréanfall när jag satt där under behandlingen.

Jag fick ett väl bemötande som alltid av systrarna där. De frågar hur man mår och om allt känns bra och det gjorde det förutom mina tankar men de sa jag inget om.

När jag var igång med min behandling och påse nummer 3 hängdes upp på ställningen så fick jag även en spruta i armen. Den var för lindring av buksmärtor om jag skulle få det.

Nu började jag känna efter med en gång om jag kände något. Men tiden gick och jag slumrade till och vaknade av att systern sa -Vera you're finished.

Då hade 3 timmar gått och jag var färdigbehandlad där. Fick med mig flaskan hem på magen för att färdigbehandla mig en dag till hemma som vanligt.

Gubben kom och hämtade mig och vi åkte hem. Jag käkade lite och sedan gick jag och lade mig igen och fortfarande så hade jag inte känt av något av de eventuella biverkningarna.

Jag är så lyckligt lottad som inte får det helt enkelt. Och jag är evigt tacksam för det.

Snart iväg till sjukhuset.

Fram och tillbaka

 

Igår var dagen uppbokad på sjukhusbesök. Första var redan 08.50 hos ögonläkaren och där var proceduren den samma som alltid. När alla tester var gjorda så var det samtal med läkaren och han konstaterade att det inte blivit någon skillnad alls på mina ögon sedan jag gjorde behandlingen som fick avbrytas eftersom jag fick proppar.

Så nu har de koll på mig som de haft hela tiden och kommer att fortsätta att diskutera med andra forskare om det finns andra lösningar för att förbättra min syn.

När vi var klara åkte vi raka vägen till Mercadona och handlade upp oss lite så det är gjort för veckan. När vi kom hem tog gubben sprutan på mig och sedan låg jag kvar och vilade ett tag innan vi tog en go-fika på altanen för jag hade nämligen köpt bullar till kaffet.

Sedan gjorde jag gårdagens inlägg och blev fastnandes vid datorn för jag hamnade på Youtube. 

Vid 15.30 tog vi bilen och åkte iväg till sjukhuset igen för nu hade jag en tid 16.00 på medicin för att fälja upp propparna som jag fick. Det var en jättetrevlig läkare som inte hade några problem alls att prata engelska med oss. Han sa att jag skulle börja äta tabletter istället för att ta sprutor. Så ha skrev ut ett recept som vi plockade ut på hemväg från sjukhuset. Jag kommer att få en tid framöver för ultraljud för att se om allt är okej i mitt ben och arm och jag fick även en ny tid till honom i början utav juni.

När vi kom hem så åt vi och sedan hoppade jag in i duschen innan det var dags att se på tv:n.

Här satt man och vänta på att sitt nummer skulle komma upp på skärmen.

Vi köpte med oss hem en varsin hamburgare som vi åt på altanen.

Ska de vara gröna?

 

Ja det var vad gubben frågade när han fick se mina igelkottar. De är inte gröna svarade jag tillbaka fast jag förstår att de är just var de är.

Jag frågar rätt mycket nu förtiden vad saker och ting har för färg till min gubbe, eftersom jag lever i en mörk grå zoon numera. Det finns inga klara färger längre i mitt synfält. 

Men igår när jag skulle måla igelkottarna medans gubben satt och tittade på storslalom så frågade jag inte han om vilken färg det blev när jag blandat klart. Utan tittade på målartuberna vad det stod på dem och blandade ihop tills jag tyckte att jag fått rätt färg. Men det var där och då jag skulle ha frågat gubben om han såg samma färg som jag, men det gjorde jag inte utan började att måla.

När de sedan hade torkat så spraylackade jag dem och det var efter det när gubben kom ut på gården han frågade om de skulle vara gröna 🙄.

Nu är mitt igelkotteprojekt klart och så här ser (såg) de ut (bilderna nedan) men nu har de åkt i papperskorgen.

Vad har jag lärt mig av detta. Jo att alltid fråga när jag är osäker vad det är för färg. 

Gubben säger att färgen går mot kaki så de är inte mossgröna.

Nu har jag testat detta och får tänka ut något nytt projekt.