Vecka 37

 

Nu börjar de plocka bort sommaraktiviteterna som funnits på La Zeniastranden. Det är lika med att hösten är här, semesterfirarna blir färre och skolorna börjar snart. Och sist men absolut inte minst, lugnet infinner sig igen i byn.

Gubben tog en tur med bilen för att uträtta lite ärenden. Han skulle till posten och vårdcentralen. Posten hade öppet som vanligt, men när han kom till vårdcentralen var det bara akutmottagningen som var öppen. Men det stod en dam och ringde på klockan och en personal kom och öppnade. Då frågade gubben om hon kunde lämna kuvertet till våran husläkare. Vi måste få våra recept uppdaterade tills vi åker till Sverige. 

Jag själv gjorde en runda med dammsugaren och dammtrasan. Sedan så fixade jag två burkar med pärlor åt Amelia och Ellen. 

När vi flyttade hit tog jag med mig allt som fanns kvar sedan tiden när jag och dottern gjorde smycken och sålde. Mängder av pärlor som jag nu har haft i en back under sängen här. Jo, jag har använt lite av dem med när jag knåpat ihop något armband eller halsband åt mig. Men nu tänkte jag att jag skulle bli av med lite, och barnbarnen gillar att pärla.

Resten utav dagen när gubben var tillbaka hände inte så värst mycket. Utan vi hade en skön start på veckan.

Vår vanliga runda ner till havet.

Och där stod de uppradade badbåtarna som har legat i vattnet under sommaren.

Solen tittar fram nu vid 07.40.

Det ser ut att vara en papaya på gång 🤗.

Nu är de rena

 

Vad underbart att kliva ut genom dörren igår morse, det hade regnat lite under natten och regnet hängde fortfarande kvar i luften. Friskt och lite krispigt. Ja, inte så krispigt som den svenska höstkrispet. Men en betoning på höstkänsla, det var det definitivt.

Det här är första gången sedan vi flyttade hit för 7 år sedan som jag längtat till hösten. Men i år under juni, juli och augusti 2024 har världen upplevt den varmaste sommaren på det norra halvklotet som uppmätts enligt klimattjänstens månadsrapport. Så jag kanske inte bara kan skylla på att man blivit äldre. Utan det har varit olidligt varmt vissa dagar under dessa månader.

Men som det nästan alltid är här, så var det inget ihållande regn utan solen kom fram på förmiddagen och stannade kvar tills det var dags att göra plats för månen istället.

Eftersom det inte regnade så tog jag tag i fönstren, de var inte allt för vackra av sanddamm som blir på dem. Så har vi även en liten fröken som drar sin nos emot fönstren på altanen och vardagsrumsfönstret när hos sitter på soffryggen.

Det kördes en maskin tvätt med, för det var väldigt bra torkväder framåt middagen. Det hade nämligen börjat blåsa lite lätt, så det var inte någon lång stund som den hängde där på strecket.

På kvällen såg vi sista avsnittet på "Oldsberg - en gränslös gigant", en dokumentärserie i två delar.

Blöta gator och ett regn som hänger i luften.

Någon som tar en promenad vid strandkanten. Och några som guppar på en sup på vattnet.

Och några regnstänk fick vi under vår promenad.

Ingvar Oldsberg var i decennier Sveriges mest älskade programledare och skapade bland annat tv-klassikern På spåret. 2022 går han bort, 76 år gammal. Efter hans död dyker ett märkligt arv upp riktat till hans son och några av hans närmaste vänner. Ingvar har arrangerat en mycket speciell resa. Den följer i spåren av hans liv och karriär, ett gränslöst äventyr som ingen vet var det slutar.

Lugn och skön lördag

 

Vi tog en lång mjukstart på lördagen innan vi tog tag i dagen och gjorde något. Men när vi var klara tog vi en promenad med Ixa och när vi passerade "The Cavern Bar" stannade vi till där och tog en vätskepaus. 

Det var varmt men himlen täcktes av moln som var skönt. Vi slog oss ner vid ett bord med parasoll ifall det skulle spricka upp. Jag började bli lite hungrig så jag beställde in en pommetallrik till våra öl. När vi satt där kom Carolin och Fredrik förbi med ett par vänner. De hade varit på marknaden och var på väg hem.

När vi fortsatte hemåt efter vätskestoppet gick vi bakom padeln för att se om vi kunde hitta en boll som någon smashat över. Ixa är överförtjust i dessa bollar, och biter inte sönder dem med en gång. Vi hade tur, för ute i en rabatt låg det en boll. Ixa bar den stolt hela vägen hem.

När vi kom hem vattnade gubben i trädgården och jag satt mig på altanen och målade en stund. 

På kvällen blev det en stund vid tv:n och sedan hoppade jag i säng innan 22.00. Sedan vaknade jag vid 24.00 och kände mig utvilad och väldigt pigg. Så det tog ett tag innan jag kom till ro och somnade in i djup sömn igen.

Hade läst att det kunde vara lite calima i luften. Och kanske det var det när man knappt såg solen när den steg upp.

Lugnt och fridfullt på "The Cavern Bar".

En stolt liten dam som bar sin trofé hela vägen hem.

Vi åt svampmackor på kvällen. Men nu är de torkade trattkantarellerna slut som vi fått.

Hittade en ny serie på 6 avsnitt på Netflix. 

"The Perfect Couple" Serien består av sex avsnitt som är baserad på Elin Hilderbrands roman med samma namn. Serien kretsar kring Amelia Sacks som är på väg att gifta sig med den perfekta mannen som också råkar vara den rikaste mannen i Nantucket. När en man hittas död i hamnen på bröllopsdagen blir alla inbjudna misstänkta.

What!!!!! 😲

 

Nu ska ni få höra om våra nya däck. 

Gubben var måttligt irriterad igår morse att ingen ringde honom från Bosch om däcken. Nu hade det gått 5 dagar och han ingenting hört. Så jag sa, åk ner till Bosch eller så får du ringa dem. Hade vi bott i Sverige hade du ringt för länge sedan. Han ringde dem.

Jag hör när han pratar att han låter irriterad men att han får komma med en gång. När han la på och skulle åka iväg, sa han till mig. De säger att de ringt massor av gånger. Typiskt spanjorer, sa vi båda två.

Han åkte iväg ner till Bosch och snart så ringde han mig och sa att han väntade där på verkstaden tills de blev klara med bytet av däcken. Han sa också att mekanikern visade i sin mobil att han ringt gubben 2 gånger varje dag fr.o.m. i tisdags när däcken hade kommit. Gubben visade att han hade ingen som hade ringt .

Men då fick han se att det spanska sim-kortet i mobilen var avstängt, för det syntes inte. Men när han startade om hans mobil, så ploppade alla sms från mekanikern upp i mobilen.

Så med det här vill jag ha sagt. Man ska inte dra alla över en kam 🙈. Och slutet gott allting gott 😊. Förutom då att vi blev 200€ fattigare då.

Tidig morgon vid havet.

Såklart en hittepådrink. Det var ju fredag. Martini Bianco, is, persikojuice och limeläsk.

Grillad fisk till middag.

Lite städning

 

Igår var det dags för vattning hos grannarna. Och sedan gick gubben in för att spola på toaletterna så de inte står och blir torra i rören när ingen har varit där på ett tag.

Hos den första grannen blev det merjobb, för där hade en flaska vin (vitt) och 5 öl smällt och runnit ut på patiogolvet. Ölen hade hållbarhet till april 2025 såg vi på burkarna. Så de måste ha smällt på grund av värmen som har varit. Resten utav ölburkarna som stod där (4 st.) som inte hade smällt slängde vi också. För de var som handgranater. Så det blev att skura golvet ordentligt i pation och få bort allt som runnit ut.

Om ni undrar så fick vi inga nya däck igår heller. Så hör de inte av sig idag, får gubben åka ner till Bosch och lyssna med dem.

Vädret var soligt och molnigt under hela dagen. Och värmen håller sig över 30 strecket fortfarande. Men det börjar att sjunka på nätterna nu. Då kan temperaturen ligga runt 22-24 grader. Snart dags att hoppa AC:n och sova med öppet fönster igen.

Ixa hostade bara en gång igår morse, sedan har hon inte hostat något mera. Vi får hoppas på att det bara var de där få gångerna och att det är över nu.

Innan soluppgång på La Zeniastranden.

Ett par på första parkett för att knäppa en bild på soluppgången.

Ett test att måla på vått papper och använda en målarspatel eller vad redskapet heter. Min mamma hade sådana när hon målade i olja. Men jag har sett på Youtube att många använder det när de målar i akvarell med. Jag hade även en tunnare pensel också.

Igår var ingen vanlig dag

 

Nej, det var det inte. För det var gubbens födelsedag. Så nu är han 69 år och har börjat nedräkningen till 70 strecket.

Jag började inte morgonen med skönsång för gubben, utan Ixa väckte oss med en hostattack. Hon har fått kennelhosta som visst går här nu. Nu är hon vaccinerad för det. Men de kan få det ändå, fast i en mildare variant. Och det kan man verkligen säga att hon fått. För hon hostade då på morgonen 2 gånger, sedan var det inte mer resten utav dagen. Nu i morse hostade hon en gång, men inte så det kom upp slem. 

Några däck kom inte igår heller. Så något testköra med Ixa i bilen blev det inte heller. Så vi blev hemma och tog dagen som den kom. Jo, gubben var iväg till posten och hämtade ut brevet. Och då passade jag på att ta en sväng med dammsugaren.

På eftermiddagen kom Maria och Magnus förbi en sväng. Vi fick en påse fylld med godsaker av dem och en skumpa. Skumpan öppnade vi och skålade för gubben som fyllde år.

Vi satt på takterrassen i ett par timmar och pratade om både ditten och datten innan de åkte hem till sitt igen och jag tog då Ixa på en liten kvällsrunda.

Jag traskade inte iväg ner till havet igår på morgonen när Ixa hade vaknat med en hostattack. Vi hade fått lite regn under natten.

Solen höll på att gå ner när jag tog kvällsrundan.

Mycket godsaker i påsen som vi fick.

Bekvämlighet eller 🤔

 

Vi vaknade inte som vanligt, utan det blev en liten sovmorgon igår. Så jag och Ixa kom inte utanför dörren förens efter 07.00. Jag tyckte faktiskt att man kunde känna lite höst i luften. -Njaa, jag tar tillbaka det. Men det kändes lite friskt och skönt i luften när vi tog morgonrundan nere vid havet. Kanske det berodde på att det var en mulen morgon, vad vet jag? Men skönt var det i alla fall.

Men det var mindre skönt när jag gick iväg och skulle hämta ut medicin. Då var solen uppe och det var kvalmigt och klibbigt som sjutton. Det var mycket mörka moln på himlen men något regn kom det inte.

Vi trodde att Bosch skulle ha hört av sig om däcken igår, men det gjorde de inte. Vi får hoppas det blir idag, för vi vill börja åk träna med Ixa i buren. Vi vill inte köra runt med reservdäcket då vi gör det.

Vi hade fått en lapp i brevlådan att hämta ut ett kuvert från juristen i Sverige om svärfars bouppteckning. Postgubben hade lämnat lappen i postlådan 10.30. Vi var hemma då, men någon postgubbe kom inte till vår dörr och ringde på. Utan skrev denna lapp och lade den i lådan istället för att leta upp vårat hus. 

När gubben åkte ner till posten och skulle hämta ut kuvertet, så säger kassörskan att han får komma tillbaka imorgon och hämta ut det, för då har hon det. Det enda som vi kan komma fram till jag och gubben. Måste vara att brevbäraren inte kommit in ännu till posten och lämnat in den post han inte kunnat dela ut. Så gubben får göra en sväng till posten idag med.

En molnig morgon.

Bröt mönstret

 

Det var precis det vi gjorde både jag och gubben igår. Gubben åkte inte på någon vattningsturné och jag jagade inte dammråttorna med dammsugaren. Vad gjorde vi då? 

-Jo, vi hade lite andra planer för dagen. Det första var att åka till veterinären och höra om det var något som Ixa skulle ta inför resan till Sverige. Jag och gubben åkte upp dit och Ixa fick vara hemma då. Det hon skulle ha var en tablett som hon tar var tredje månad för hjärtmask. Så vi fick en tid i oktober och då får vi även en stämpel i passet.

Nästa sak som stod på agendan var att åka och handla en ny sopborste och skyffel som vi har för att sopa upp en massa skräp som kan bli i vår gång utanför huset. Den gamla har rostat sönder. Det blir ju så när det står ute året runt.

Nu kom vi tyvärr inte så långt. För när vi skulle ut från veterinärsparkeringen körde vi på en gatsten, och poff så var det punka på däcket. Gubben körde över och ställde sig på gatan så vi inte stod i vägen på veterinärsparkeringen.

Fram med reservdäcket och så skulle det trasiga bort. Men jösses vad hjulbultarna satt hårt. Det fälgkors som vi hade var alldeles för vekt. Det höll på att vika sig när gubben ställde sig på det för att få loss bultarna.

Men vi hade tur. För två räddade änglar eller spanska killar som satte upp solcellspaneler på ett hus precis bredvid, kom och hjälpte oss. De hade verktyg i sin arbetsbil och fick loss hjulbultarna efter ett tag. Gubben gav de en 10€ var för hjälpen när de var klara.

Nu var det ju tänkt att vi skulle ha testat den nya buren till Ixa i bilen som vi ska ha för resan hem till Sverige. Men så blev det inte. För däcket på vår bil hade inte bilverkstaden hemma. Så de skulle återkomma i veckan när de fått hem dem. Ja, man får visst inte bara köpa ett nytt däck. Man får inte lägga på ett nytt och ha ett gammalt däck på samma hjulaxel. Det visste gubben, men inte jag. 

Så när vi kom hem så blev vi hemma resten utav dagen. Jag kunde ju ha gjort min måndagssyssla då. Men det fanns inte på kartan att slita fram dammsugaren och dammtrasan då. 

En familj som förmodligen tänkt fota soluppgången. Men solen letade sig upp bakom molnen.

September

 

Tänk nu är vi inne i september månad och då fyller både jag och gubben år. Även svärfar som nu nyligen gick bort fyllde i september. Och sedan våran egna partyprinsessa som vi döpt henne till, brorsans dotter. Nu firar vi inte med presenter mer än när man fyller jämna år (eller vart 5 år), efter man har passerat 20 strecket. Men nästa år fyller både gubben och Martina (partyprinsessan) jämt. Så då får de firas.

Vi har en i vår flock som fyller jämt i år och det är dottern. Hon fyller 40 i oktober och det har vi tänkt att vara hemma till i Sverige när det är dags. 

Vi ska ta oss en liten semestertripp hem till Sverige alla 3. Så Ixa får följa med på resan och vi får hoppas att det går bra. Nu ska vi bara kolla upp med veterinären så det inte ska tagas någon spruta innan resan. Som vi ser i hennes pass så ska hon inte ta en spruta förens i december. Men lika bra att kolla upp så det inte blir något fel.

Våran söndag finns inte så mycket att orda om, för vi tog det bara lugnt. Sådär som man kan göra när man inte har någonting annat har för sig.

Där stod de på rad och stretchade innan de tog sin bräda under armen och gick ut i vattnet.

Sedan paddla ut och vänta på den rätta vågen innan man hoppar upp på brädan.

Synd

 

Nu ska det skvallras lite igen 🙄. Vet eller jag har för mig att jag skrivit om denna hund tidigare. Den bor på området med sin familj, matte, husse och två döttrar. Det är en liten blandrashund som skäller som sjutton när någon går förbi.

Nu upptäckte gubben tidigare i år att den är även rymningsbenägen, och tar sig ut från sin tomt och sedan gör sina behov på våran parkering. Den har t.o.m. gjort utfall mot Ixa när gubben har kommit tillbaka från en promenad när den hade smitit ut från sin tomt. 

För en månad sedan ungefär så kom gubben tillbaka från kvällsrundan med Ixa. Då stod det en engelsk dam som bor på området och tjoa på parkeringen, och runt henne sprang den här hunden och skällde mot henne. Hon hade varit och kastat sina sopor ute i sopcontainern, och när hon kom in på området så kom hunden ut och började jaga henne.

Gubben tog upp Ixa i famnen och skrek till med barsk röst åt hunden och då vände den pep iväg hem till sin tomt. Den engelska damen var lite skärrad och sa att hon skulle skriva till presidenten på området. Gubben önskade henne lycka till och sa att han också hade skrivit om detta, även pratat personligen med den nya presidenten för våran Community men inte fått någon respons.

Men nu när veckorna har gått, så har inte gubben sett till hunden en enda gång på kvällarna på parkeringen. Men han hör att hunden är i huset och det låter som han är instängd på toaletten. För skallen kommer från det öppna toafönstret.

Jag kommer ihåg när den här hunden var valp (några år sedan) och  flickorna i huset var ute med den på allmänningen både nu och då. Men nu är det kanske inte så roligt längre med en hund när den inte är valp längre. Det är verkligen synd om hunden. Hundar föds inte aggressiva utan de formas till det av de som sköter dem.

Det gick vågor på havet.

Jag bakade matbröd, och den här gången blev det russin och linfrön i det.

Vi åt hemmagjord zucchinipizza på takterrassen. Och det blev över. Så det blir nog restmiddag idag.

Fredagen rätt och slätt

 

Den började mulen som var skönt 🙊. Det låter konstigt, men en mulen morgon som sedan gick över till ett dagsregn, det var vad jag önskade mig när jag gick där. Men tyvärr så blev jag inte bönhörd och regndansen den gör jag förmodligen inte på rätt sätt. 

Men när vi gick vår morgonrunda nere vid havet fläktade det sådär skönt och ljuvligt. Många surfare som stod och vaxade sina brädor för att sedan försöka rida på en våg med brädan när de kom i vattnet.

När vi kom hem blev det frukost och bästa koppen kaffe på hela dagen. Den första koppen på dagen är den som smakar bäst tycker jag.

Vi gjorde inget särskilt igår utan var bara hemma och njöt utav fredagen. Satt i skuggan i trädgården när solen hade letat sig fram. Tog en powernap på soffan med ljudboken i öronen på eftermiddagen. Och såklart så målade jag lite med. Vi spelade spel på kvällen efter vi hade ätit middag. När solen gick ner gick vi in och tittade en stund på tv:n innan läggdags. 

Ett äldre par som gick fram och tillbaka längs strandkanten på Playa Flamencastranden.

Doftar ljuvligt i trädgården.

Sedan en avslappnade stund med penslarna.

Och den här fredagen blev det en fredagsdrink. Vit rom, svartvinbärssaft, is och sprite.

En enkel middag med kycklingklubbor och en god morotssallad.

Återbruk

 

Igår så följde jag med gubben på en liten inspektering och vattningsrunda. Ixa fick vara kvar hemma och det sköter hon galant.

Första stoppet var hos vänner som kommer ner idag. Där satte gubben på strömmen och gav blommorna vatten. Sedan åkte vi vidare. Och på nästa stopp bytte han ut vattenslangen och slangkopplingen. För den gamla slangen läckte som ett såll.

Efter det så åkte vi vidare till posten. Jag skulle posta några vykort till våra barnbarn och en vän. Gick väldigt snabbt med ärendet, för det var bara jag och en till där inne.

Och när posten var klar så styrde vi pärlan till Mercadona för att veckohandla. Inga konstigheter där igår, utan lugnt och lagom med folk. Men det var ju bara torsdag, så det har nog sin förklaring.

När vi kom hem och varorna var inplockade där de skulle vara så fastnade jag i köket. Jag hade sett biten sockerkaka som låg i kylskåpet när jag plockade in varorna. Den där biten var inget som vi kommer att äta upp. Men då kom jag på att man kan ju göra arraksbollar av sockerkakan. Sagt och gjort så blev det nya kakor av sockerkakan.

När jag sedan var klar med kakorna tog jag tag i middagen. Och det blev en restmiddag på potatismos som vi hade över från när vi åt ugnstekt falukorv och potatismos i veckan. Det fick bli potatisbullar av moset. Och till dem hade vi rårivna morötter, bacon och lingon.

Vi tog morgonrundan nere i Punta Prima.

Molnig morgon.

Nu blev det inte arraksbollar utan det blev rombollar. För någon arrak hade vi inte, men rom fanns i barskåpet. Men de är lika goda för de.

Potatisbullar en sådan där maträtt man minns från skoltiden.

Och jag gillade det då och jag gillar det nu med.

UPS!!!! 😱

 

Igår när jag och Ixa var på hemväg från havet, blev vi omsprungna på gatan av en karl som var ute på en joggingrunda förmodar jag. 

När vi kom upp till slutet utav gatan där den övergår till en cykelbana en kort bit, innan man kommer till nästa gata. Då står denna man som nyligen sprang om oss på gatan med ryggen emot oss och håller på att dra ner sina shorts.

Jag backar snabbt tillbaka med Ixa så han inte skulle se oss. Vad höll han på med, var han en blottare? Skulle jag och Ixa behöva gå tillbaka samma väg igen för att slippa gå förbi han. När jag stått där en stund (som kändes som evighet) och funderat på vad jag skulle göra. Så tänkte jag, jag tittar om han står kvar en sista gång. Gör han det, så är det bara att vända och gå tillbaka.

När jag tittade fram denna gång så höll jag på att baxna. Där sitter mannen på huk och gör nummer 2. Jag gick tillbaka med Ixa igen och sedan stod vi där och väntade ett tag till innan vi vågade oss fram för att se om han hade försvunnit.

Jo det hade han och vi kunde gå ner på cykelvägen och fortsätta hemåt. När vi gick förbi där han hade suttit så började Ixa vädra och dra åt det hållet. Då såg jag mannens hög. Det var nog tur att han hann dra av sig sina shorts och sätta sig. För annars hade han nog varit brunlackerad på sina ben.

Som sagt, nöden har ingen lag 😏😣 och man ska inte döma en person för det första man ser hos den 😮😎.

Vi kom faktiskt ifatt mannen lite senare längre fram på vägen. Men han sprang inte längre utan han gick långsamt och pratade i sin mobil. 

Jag tänkte lite på skoj när vi passerade honom. Ska jag ta fram en hundpåse och räcka över till han. Sedan säga, att du glömde plocka upp efter dig 🙊🙈.  

Cala Cerrada.

Ixa gillar att stå och titta ut över havet. Men jag var lite sen att knäppa ett kort med mobilen.

Kalkonfilé och grönsaksris till middag.

Då var det klart

 

Det som man tyckte blev som ett litet stresspåslag i slutet av april månad. Jag pratar om min allmänna pension. Igår när jag öppnade mitt mailprogram så hade jag ett mail från min myndighetspost. Så jag klickade mig in där för att se vad det var. Och där stod det att fr.o.m. september kommer nu min allmänna pension att betalas ut. Så nu kommer vi vara pensionärer båda 2 här hemma i september månad och resten av vår tid. Känns så bra att kunna lägga locket på nu med detta.

Jag gick iväg till Skandinaviska igår och handlade kaviar och havregryn. När det gäller havregryn så finns det här i Spanien med såklart. Men grynen är så små tycker jag. Det är precis likadant med kokosen här. Den är så smått hackad jämfört mot den svenska kokosen man köper. Men den spanska kokosen köper jag. Men inte havregrynen.

När jag var tillbaka så åkte gubben iväg till Chinobutiken för han behövde en koppling till en vattenslang och myrmedel. För i år har vi så himla mycket myror, så hälften vore nog. Vet inte om det beror på den hetasommaren som vi haft i år.

Sedan hände det inte så mycket mer här hemma. Utan dagen gick som den brukar och snart så var det kväll och en stund vid tv:n.

Lite krus på vågorna.

Svarta molntussar som försvann under dagen.

Ny vecka igen

 

Igår gick vi in i en ny vecka igen, ja säger bara jösses vad tiden rusar iväg. Men det är bara att gilla läget för det här inget som jag kan styra, även om jag skulle vilja. Då hade vi förmodligen inte passerat maj månad ännu 😂.

Så städning och vattning stod på dagsschemat hos oss. Gubben åkte iväg på sin lilla runda och jag tog en vals med snabeldraken.

När gubben kom hem så fick han ett telesamtal från juristen om bouppteckning. Och det var ett samtal som gjorde både gubben och mig ännu mer förvirrade. Ja, vi får se vart det slutar.

På eftermiddagen åkte vi upp till Ulrika och Mats, för gubben hade fått en högtalare av Mats som han ska ha uppe på takterrassen. Det blev en trevlig pratstund och vips så hade 3 timmar flugit iväg. Jag och Ixa gick hem där ifrån så fick hon sig en promenad.

När vi kom hem så lagade jag middag och gubben fixade med högtalaren på taket under tiden. Vi åt på altanen när den var klar och så blev vi sittandes där tills det var dags att ta kväller.

Pasta går snabbt när man är hungrig.

Våran söndag

 

Någon stark blåst som det hade varnats för, den såg vi aldrig till. Det fläktade lite lagom som det har gjort alla andra dagar under veckan som gått. Men lite halvmulet var det hela dagen och kvalmigt.

Gubben han kollade till grannarnas blommor och jag chillade på altanen med penseln på pappret. Jag började lyssna på "De fenomenala fruntimren på Grand Hotel" som så många pratat varmt om. Och jag tycker detsamma, och sedan så tycker jag att Katarina Ewerlöf är en så bra uppläsare med.

Vi ansträngde oss inte så värst mycket mera under dagen sedan. Jo förresten, gubben löste korsord och jag satt bredvid och försökte googla på en del ord.

På kvällen blev det en stund vid tv:n och vi började att se en brittisk miniserie på Tv4-play. Som jag blev tipsad om av Anna (Channal). Det blev 2 avsnitt på en gång.

På väg ner mot La Zeniastranden.

Zucchinibiffar, quinoa och tzatziki till middag.

Serien kretsar kring Beths vars man Tom, en läkare, arresteras misstänkt för att vara en seriemördare. Beth undersöker saken vidare tillsammans med hans bästa vän och fler bevis framkommer, vilket tvingar henne att ifrågasätta om hon verkligen känner mannen hon gifte sig med.

Lite får man gnälla

 

Äntligen så kom vi iväg till affären och gjorde vår veckohandling. Det var jag och resten var semestrande spanjorer i affären. Jag skulle ha fisk i fiskdisken och det skulle visst alla spanjorer också ha. Jag ljuger inte om jag säger att jag stod där med min kölapp i minst 20 minuter innan det blev min tur. 

Expediterna var 2 st. bakom fiskdisken men det tar tid när de ska göra något. Superbra att man gör sin sak ordentligt, men det pratas med var och varannan spanjor som handlar också. Och de flesta spanjorer (i alla fall igår) köpte nog ingredienserna till sin paella. Då köper de inte ett nät med musslor som en annan gör. Utan ett nät ska öppnas och man kan peka på de musslor som man vill ha. Likaså med räkorna, det pekas och tittas som om de aldrig förr sett en räka. Fisken ska skivas upp och renset vill en del ha med hem. Om de gör fiskbuljong eller ger till någon katt, har jag inte en aning om.

Men helt klart så är det ju bra att de är trevliga mot sina kunder, det tycker jag. Och jag vet och har lärt mig att här är det mañana, mañana som gäller. Och jag har ju all tid i världen, så varför gnälla över detta.

-Jo, för gnälla är något som vi svenskar är rätt bra på. Och igår kände jag bara "Dame mi pescado ahora" så jag kommer här ifrån. Jag fick min fisk till slut och det gick lite snabbare än de som var före mig. För jag och expediten hade inget kallprat med varandra. Det enda jag sa var att hon skulle rensa mina fiskar.

En molnig morgon.

Så solen hade lite svårt att titta fram.

Vi hade bara småplock till fisken och lite bröd till med.

Sedan satt vi där och pillade i oss den grillade fisken. Jag köpte 2 st. Dorada (Guldbraxen) och 2 st. Lubina (Havsabborre).