Plötsligt hände det

 

Vi gick iväg och spelade lite minigolf igår och dra på trissor, jag vann 😁.

Jag vet inte vad som hände men jag slog så några slag på varenda bana förutom på en som jag fick 6 slag på. Även gubben och brorsan undrade om jag hade tagit något 🤪 innan vi började spela. Men det enda var en Cola Zero som jag druckit och den tror jag inte hade någon inverkan på mitt spel.

När vi spelat färdigt så gick vi hem till Ixa igen och sedan blev det takhäng resten utav dagen. Vi åt pasta till middag och senare på kvällen blev det glass till kaffet och lite kortspel innan läggdags.

Den (solen) var där bakom molen någonstans.

Märkligt 🤔 hur gjorde syrran tänker bror min här.

Absolut största tystnad och koncentrationen är stenhård.

Men inget hjälpte för mina medspelare utan jag gick obesegrad ut ur spelet.

En hittepåglassbakelse till fikat. Muffins, citronsorbetglass, hallon och kanel.

Mittiveckandagen

 

Vi gjorde inte många knop här hemma igår utan förflyttade oss i trädgården och på taket till olika stolar. Jag för att söka skugga men brorsan och gubben satt i solen vissa stunder.

När det var dags för middag framåt kvällen fick det bli rester från dagen innan, för det blev så många enchiladas över. Men det var lika gott igår som dagen innan.

Vi spelade lite spel innan solen gick ner och vi traskade ner från taket. Sedan blev det straxt där efter natti, natti för min del.

Höll på att glömma att skriva att jag fick en läkartid på fredag i min sjukhusapp igår med. Så vi tog kontakt med vår tolk så hon följer med oss då.

Lite soldis på morgonen.

Den här bilden kom i morse till oss. Amelia har skolavslutning idag och till hösten börjar hon ettan.

Från moll till dur

 

Gubben min har fått en guldstjärna till för allt han gör för att vi ska komma framåt i mitt ärende. När jag själv tycker det känns som jag står på botten igen och trampar så kämpar han på och gör det jag inte orkar göra, som att tala om för tolken vad hon skulle göra igår när hon ringde tex.

Och det gubben bad henne om igår det ringde hon tillbaka på eftermiddagen och berättade vad hon fått veta. Hon hade fått tag i min läkare och hon sa att mina blodvärden var bra enligt provsvaren men att hon inte fått något svar från biopsinundersökning ännu. Hon skulle jaga på om det sa hon. För de kan inte bestämma någon behandling på mig innan hon vet det svaret.

Det svaret från tolken gjorde mig lite mer uppåt än tidigare även om jag inte vet vilken behandling som kommer att sättas in på mig när det är dags. Men lite kött på benen är bättre än ingenting alls.

Men ändå så undrar man varför inte läkaren ringde och sa detta på teletid jag hade med henne. Men man ska inte grotta ner sig i sådant som redan har varit utan blicka framåt istället och ha positivt tänk 😊👍.

Lite vågor på havet.

Gick till Lidl för att handla tortillabröd och fick se dessa godingar som fick följa med hem till fikat. De var fyllda med pistagekräm.

Vi gick till Da Mario och delade på denna pizza till våran öl.

Sedan knallade vi hemåt igen i den kvalmiga värmen.

På kvällen åt vi enchiladas på taket och sedan spelade vi Skip-bo innan vi tog kväller.

Ringde hon

 

Nej, det gjorde hon inte. Nu är det andra gången som detta händer när jag har en inbokad teletid med min läkare. Jag blir både ledsen, arg och frustrerad. Varför boka en tid med en patient när man inte ringer. Väldigt nonchalant tycker jag.

Jag hade en tid före 09.00 igår till laboratoriet på sjukhuset för att ta nya blodprover igen. Så jag tänkte att läkaren kommer säkert ringa efter att hon fått svaren från dem. Men så blev det inte utan dagen gick och blev kväll och ingen ringde.

I morse såg jag att tiden var borttagen i min sjukhusapp som jag får in mina tider i från sjukhuset, och någon ny teletid är inte inlagd.

Vi får se om det händer något idag och så har gubben skrivit till tolken nu på morgonen med.

Två som väntade på att solen skulle stiga upp.

Ixa gillar brorsan och brorsan gillar Ixa.

En trött liten tjej som somnat in på kvällen uppe på taket.

Sköna söndag

 

Det blev en lugn och skön söndag som vi spenderade hemmavid. Ingen av oss hade lust att traska iväg till någon bar eller till havet, utan vi var bara hemma.

Alla var vi väl lite trötta eller gubben och brorsan i alla fall som varit uppe sent dagen innan, jag är ju lite trött oavsett nu. 

Så istället så pratade vi ifatt allt som vi missat med varandra sedan vi sågs sist (oktober) även om vi pratats vid på mobilen.

Så dagen gick och snart så var det kväller igen. Vi hoppade faktiskt i säng redan efter 22.00 och då var jag väldigt trött.

Lite disigt nere vid havet på morgonen.

Solen var på väg upp och vi skulle möta den runt hörnet där borta.

Gjorde en asiatisk hittepårätt till middag och den blev uppskattad.

Hände inget särskilt

 

Lördagen blev lite av en städdag. Jag tvättade och tog ett varv med dammsugaren. Gubben tog en sväng med vattenslangen över växterna både i trädgården och på taket, och när jobbet var klart blev det ryggläge ett tag i solstolen i skuggan.

Sedan skenade timmarna iväg och snart så var det kväller. Vi kollade lite på tv:n innan gubben gav sig iväg mot flygplatsen för att hämta brorsan.

Jag och Ixa gick och lade oss och jag somnade rätt snart. Och när gubben och brorsan kom hem så hörde jag ingenting, så jag måste ha somnat in stenhårt. När jag kramat om brorsan så gick jag och lade mig igen och somnade rätt så snart. Sedan blev jag väckt som vanligt av Ixa lite före 06.00 och då gick hon och jag ut på våran morgonpromenad.

Lite soldisigt på morgonen.

Här står de våra 3 svärmors kuddar som gubben vill bli av med. Inget som man själv bär ner från takterrassen i sina krukor. Inte ens 2 kan bära dessa utan att bli stucken.

Fyllde upp skåpen

 

När allt var fixat hemma så åkte vi ner till Mercadona för att handla lite, för imorgon så dyker brorsan upp hos oss och ska vara här ett par veckor. Det ska bli så skoj att få ha honom här igen.

När varorna var inplockade där de ska vara satte vi oss i skuggan i trädgården och bara njöt. Men efter ett tag kände jag att jag nog skulle måla en stund och lyssna på min bok samtidigt på altanen. Det var veckor sedan jag tog i penslarna så nu var det dags.

På seneftermiddagen gick vi upp på taket och åt smörgåstårta och tog ett glas vitt till den. Sedan blev vi kvar där till kvällen. Blev lite tv-tittande innan vi hoppade i säng.

Godmorgon fina fredag.

Här ligger Ixa och spanar in fåglarna.

Är det fler som kommer undrade gubben när han såg smörgåstårtan. Men det var det inte utan nu har vi en bit till idag med.

 Var skönt att koppla bort tankarna ett tag och bara låta penseln göra sitt.

Det var torsdagen

 

Min tid var 11.00 på sjukhuset och vi var där en kvart innan för vi skulle möta upp tolken utanför. Tolken hade sagt till mig att läkaren tyckte att hon skulle vara med eftersom jag skulle skriva under att jag godkände undersökningen. Men i efterhand nu så hade kanske inte någon tolk behövts, för detta har jag gjort varje gång de gjort en undersökning på mig.

Vi satt där alla 3 i väntrummet med hur många dörrar som helst framför oss och väntade på min tur. På min nummerlapp stod det att jag kunde få dörr 125-128 när mitt nummer kom upp på skärmen. Men så blev det inte, utan när mitt nummer kommer upp så står det dörr 101. Då var det skönt att ha tolken med sig som sprang till receptionen och undrade vad det var frågan om. Han i receptionen hjälpte till och sa att det snart skulle komma en syster i någon av de dörrar som stod på min nummerlapp.

Efter en stund dök det upp en syster och sa att jag skulle följa med henne. Jag fick ta av mig på överkroppen och sedan lägga mig på britsen. Läkaren kom in och förklarade på engelska att jag skulle bli bedövad och inte känna någonting när han tog prover från lymfkörteln.

Den här känslan att inte känna men höra hur de pratar över huvudet på mig när de håller på med mig, får mig att må illa och ge mig en konstig känsla i kroppen. Jag blundar hårdare och försöker att skingra tankarna och tänka på annat. Nynnar i huvudet på en melodi och tänker nu är det snart klart.

Det tog en kvart och läkaren tog fyra prover och han frågade om jag känt något av det han gjort. Jag skakade lite lätt på huvudet för jag kunde inte säga no för jag kände bara hur gråten växte i mig.

När jag kom ut där ifrån så såg gubben med en gång att jag inte var okej och frågade om det gjort ont. Då brast det och tårarna började att rinna och jag svarade nej det gjorde det inte. Men anspänningen släppte och jag behövde få ut tårarna.

Nu har jag ett plåster på halsen som ska sitta där i 2 dygn och sedan ska jag tvätta och hålla såret rent när plåstret tas bort. Om det skulle bli några komplikationer ska jag höra av mig till sjukhuset direkt.

Sjuksystern sa att det kan ta upp till 14 dagar med provsvaret. Låter lite länge i mina öron, eller jag kanske har förtur, som jag hoppas på.

Det blev vila hela dagen igår efter sjukhusbesöket.

Undersökning igen

 

Igår morse vid 04.15 kramade jag om dottern som skulle åka hem till Sverige igen. Gubben och hon åkte iväg till flygplatsen och jag och Ixa gick och lade oss en stund igen innan det var dags att gå morgonpromenad.

Det var verkligen soldis när vi kom ner till havet och det såg nästan ut som det skulle vara sand i luften. Men nej det var det inte läste jag på nätet när jag kom hem, utan det var rök som kom över atlanten in över Europa från Kanadas skogsbränder.

Först så ringde sjukhuset mig och sa att jag skulle göra en biopsi på torsdag kl.11.00 och strax där efter så ringde tolken och sa detsamma. Läkaren hade sagt till tolken att de måste ta ett vävnadsprov på mig för att mina lymfkörtlar på vänster sida är så svullna. De måste se om de har med cancern att göra eller om det är något annat de är svullna för.

Ja så idag är jag på sjukhuset och gör ytterligare en undersökning och den kommer jag att få svar på måndag om. Så man kan säga att man står och hoppar på samma ruta hela tiden och inte kommer  framåt som jag vill. Men nu är det som det är och det är bara att hoppas att de kommer fram till något någon gång.

Väldigt disigt.

Lunch på strandn

 

Dagen började med soldis och molnighet men värmen bestod. Vi hade bestämt att vi skulle åka bort till Mil Palmeras och äta lunch på stranden där, och ingenting är ju bättre om det inte är gassande sol när man ska äta mat även om det fläktar vid havet.

Men innan vi for iväg åkte papayan ner. För nu har vi nu dagligen sedan Sophie kom till oss gått och känt och klämt lite på skalet på den. Är den mogen eller ska den hänga lite till. Vi gissade vikten på den och gubben blev närmast på sin gissning.

Vi åkte inte direkt till Mil Palmeras för Sophie var tvungen att besöka 2 st. Chinobutiker på vägen innan, hon hittade lite rekvisita till Axels skolpjäs som han ska vara med i.

Det var inte alls mycket folk på stranden eller på strandbaren när vi kom fram och det kändes skönt och vi kunde bara välja ett bord som vi ville ha. Vi bestämde att vi skulle ta in lite tapasrätter och det slutade med 7 st. och det var inget fel alls på någon av dem, men jösses så dyrt det blev. Men det var en trevlig lunch och mysigt att göra den ihop med dottern så det vägde upp alltihopa.

När vi kom hem så tog sig dottern ett dopp i poolen och jag somnade en stund i solstolen på taket och gubben pysslade lite med växterna.

När kvällen kom och det var dags för middag så var ingen av oss direkt hungriga så vi tog en enkel kvällsmat istället alla 3.

En molnig morgonpromenad.

Det här var vad den vägde.

Och summan av kardemumman så skulle vi ha kunnat väntat ett par dagar till för den var inte mogen rakt igenom.

Det blåste vid havet men inga kyliga vindar.

I väntan på att rätterna skulle droppa in på bordet.

Friterade boquerones, hur gått är inte det.

Och friterade gambas är bara mums.

Ny vecka igen

 

Efter morgonpromenad, frukost och lite annat bestyr gick jag och Sophie iväg till La Zenia för att leta efter några grejer som Sophie skulle ha med hem.

Det var väldigt mycket folk på köpcentret så vi gick först och satte oss och tog en fika och bara njöt av dagen som börjat för några timmar sedan.

När Sophie hittat vad hon skulle så gick vi in på Alcampo och köpte en ostbit och sedan gick vi hemåt igen.

När vi kom hem gick jag och lade mig på soffan ett tag och Sophie gick och lade sig vid poolen. Jag slumrade till en stund och det var skönt efter myllret som är borta på La Zenia med folk, ljud och rörelser.

Jo, jag glömde att skriva i början av inlägget, men tolken ringde i går morse med och hon hade provat flera gånger att ringa sjukhuset men inte kommit fram sa hon. Hon undrade om vi skulle ses på eftermiddagen på sjukhuset och se om vi fick tag i min läkare eller om vi skulle vänta till onsdag när jag har en ny telefontid på eftermiddagen. Jag sa att vi tar teletiden för jaga en läkare på sjukhuset hade jag ingen lust med.

På kvällen åt vi middag på taket och sedan blev det några vändor med Skip-Bo innan vi hoppade i säng.

Vi var före solensuppgång igår med.

Skönt att sitta med sin kopp kaffe och se på allt folk som stressade runt bland affärerna.

Det här var något som Ellen ville ha om det fanns. Väldigt poppis nu och vi hittade den på Chinobutiken. En Labubu är det.

Så såg vi denna burk på Alcampo och köpte en varsin för att testa. Den var drickbar.

Pasta, bacon, bladspenat, soltorkade tomater och en skvätt matlagningsgrädde. På topp riven parmesan.

Sedan spelade vi Skip-Bo innan det blev kväller.

Hon är här

 

Gubben åkte upp till flygplatsen för att hämta dottern på lördagskvällen hon skulle landa 23.30 och jag och Ixa var hemma och sov.

Det kunde ha varit så illa att hon inte kommit med planet. För när hon var på väg till Skavsta så hade det hänt en olycka med en långtradare vid Jönåkeravfarten som blockerade körfälten i norrgående riktning. Så hon ringde till oss och sa hur läget låg till och att hon skulle höra av sig framöver. Men hon hade tur och 19.30 sprang hon in på Skavsta flygplats och direkt till säkerhetskontrollen. Sedan var det bara att ställa sig i kön för att borda på planet. Och ingen mer än vi och dottern såklart var gladare att hon hann.

Ixa blev jätteglad att se Sophie och blev helt till sig. Vi kramade om varandra ordentligt och sa att vi ses om några timmar när vi skulle ta morgonpromenaden. Och vid 06.00 tiden gick vi iväg ner till havet för att möta solen.

Sedan rullade dagen på med en massa prat, bad, chill och äta. Vi satt på taket tills det var dags för sängen och godnatt.

Vi var lite före solen men snart så dök den upp.

Vi firade att Sophie var här med lite chark och ost.

På eftermiddagen fram till kvällen så spenderade vi tiden på taket.

Till middag så blev det grillat och sallad.

Betade av

 

Igår så gjorda jag det som jag hade tänkt gjort i fredags. Så först stod veckohandling på att göra listan. Vi var tidigt nere på Mercadona så det gick snabbt och smidigt. 

När vi var tillbaka så åkte varorna in på sin plats och sedan fortsatte jag att beta av att göra listan. Nästa punkt var städa där sonen med familj hade bott. Så fram med städgrejorna och sedan var det bara att köra på. Nu var det inte jätteskitigt men lite sand och damm blir det på en vecka.

Efter jag var klar där så åkte gubben iväg och kollade till blommorna hos vänner och sedan köpte han ett parasoll till trädgården. Vi (gubben) hade burit ner parasollfoten som stått på takterrassen ett par år till ingen nytta. Men nu fyller den sin funktion i trädgården.

Jag svepte över med dammsugaren inne hos oss också när jag ändå var igång i städartagen och sedan bäddade jag gästsängen för där kommer dottern sova några dagar nu.

Man blir nästan gråtfärdig när man får se solen gå upp och färga himlen så vackert röd-orange.

Nu vet man att det är sommar på riktigt för nu är cirkusarna i stan igen.

Blev toppenbra med parasollet när vi sitter där denna årstid.

Nu kommer vi snart testa papayan.

Bananplantorna växer som vanligt men någon frukt kommer vi nog aldrig att få när de står i kruka.

Tänk om man kunde göra olika rosparfymer av dem.

En lång fredag

 

Igår hade jag en telefontid med läkaren och hon skulle berätta vad de hade kommit fram till när de hade haft möte om mig i onsdags och vad provsvaren och röntgen visade.

Det stod i min sjukhusapp att kl.12.00 var tiden som var utsatt för samtalet. Nu skulle inte läkaren ringa mig utan hon skulle ringa tolken och tolken skulle ringa mig och berätta vad läkaren hade sagt.

Det var väldigt svårt att komma sig för att göra något så jag satt mest på altanen och fördrev tiden med korsord och spel. Gubben jobbade lite i värmen och snickrade ihop en hylla till den nya dynlådan eller skåpet. För det är mer ett skåp än en låda som vi köpt.

När klockan närmade sig 17.00 tiden sa gubben att nu skriver jag ett sms till tolken och frågar om hon har hört något. Straxt efter han skickat iväg det så ringde hon upp oss. Hon berättade att hon varit på ett möte på eftermiddagen och efter det hade hon sett att hon hade ett missat samtal på sin mobil. Ett nummer som hon inte kunde ringa tillbaka till som man inte kan till sjukhuset tex.

Vi kom överens om att hon skulle ringa sjukhuset och hon fick mitt sip-kortsnummer sedan skulle hon höra av sig till mig igen. Tog inte lång tid innan hon ringde tillbaka och berättade att tiden som är utsatt för telefontiden kan sträcka sig hela dagen framåt. Så kl.12.00 är inte den specifika tiden. De sa också att hon skulle prova att ringa på måndagsmorgon igen och försöka få tag i läkaren och så sa de att det låg en ny teletid inbokad på mig den 4 juni.

Så det blev lite som att fälla ner ridån just då när jag la på luren. Där hade jag suttit hela dagen och väntat så fick jag ändå inget besked.

När jag gjorde skanningen på Quirón så var jag tvungen att registrera mig i en portal på nätet hos dem. På den sidan kan jag se alla mina besök och undersökningar. Så vi gick in på min sida och fick då se att det fanns ett resultat från skanningen. Där kunde vi läsa att de inte hittat några förändringar utan resultatet var det samma som alla andra röntgen som jag gjort. Det kändes väldigt skönt och fredagskvällen blev mycket ljusare.

Så nu är det fortfarande en åtgärdsplan som jag går och väntar på. 

Hemma igen efter morgonpromenaden.