Godis

 

Fanns inget inplanerat i vår fredag så den rullade på utan några måsten. 

Vi satt ute i solen ett tag och gottade oss. Men det fick bli på trappan för där var det mest lä och jag tyckte vinden var lite kylig igår.

Vi har en butik nere i Punta Prima som säljer svenskt lösviktsgodis och vi har varit där en gång tidigare, kanske för 5 år sedan. Det blir så hiskelens dyrt när man går in där.

Men igår så ville jag ha svenskt lösviktsgodis så vi åkte dit och tog en varsin påse och plockade i lite utav varje till vi blev nöjda. Ingen billig historia, men besöker man affären vart 5 år så känns det inte så dyrt ändå.

Innan vi åkte hem så satte vi oss på ett café utanför och tog en varsin tostada con tomate och tittade på folk som gick förbi.

Eftermiddagen och kvällen hände det inte mycket mer än att sonen ringde och vi pratades vid ett tag på whatsapp. Blev några ord med barnbarnen med men de skulle se något på tv:n så de sa hejdå rätt snabbt.

Det blev de vanliga programmen som vi såg när det var dags för tv-tittande för vår del. Vid 21.00 sa jag tack och godnatt när gubben tog sista rundan med Ixa.

Ser inte vad de står på skylten hur många grader det är i poolen. Men vår nya grannes barnbarn var i och badade. Men barn kan bada fast de blir blåa om läpparna och hackar tänder så de knappt kan prata.

Det verkade vara en välbesökt ställe som vi satt oss på och många var det som åt där med.

Det var torsdagen

 

Det hände inget särskilt här igår utan vi tog torsdagen som den kom och njöt av den bara.

Vi satt ute i trädgården och gubben pysslade om växter och blommor och jag hade boken i örat och bara mådde bra där jag satt.

Tanken var väl att vi måste ta tag i takterrassen snart och fixa till efter allt regn och blåst. Men nu ska det komma in sand i luften till helgen och i början av nästa vecka så det får ligga på is ett tag till. Man vill ju inte anstränga sig i onödan och få göra om allt igen.

Vi åt tacos till middag och det var gott för det var ett tag sedan. Ja det var när brorsan och Martina var här i julas.

Kvällen vid tv:n blev en svensk film från Netflix och den var helt okej. Den bygger på en sann historia under 2:a världskriget och det är skrämmande hur det var.

Vi gick förbi en vattenläcka på vår morgonrunda.

Lufttorkad lera finns alltid i mitt pysselskåp och igår var jag lite kreativ.

Filmen är verklighetsbaserad och tar oss tillbaka till år 1942. I en mörk och fuktig Stockholmskällare sitter en anspråkslös tjänsteman och hans juridiska team med en stapel judiska visumansökningar och ett stort dilemma – ska de rädda liv eller riskera att Sverige invaderas av Nazityskland? Deras överordnade blundar för brotten mot judarna, men teamet tar upp kampan mot nazismen. Vad de är beväpnade med? Byråkrati, juridiska kryphål och artighet.

F..n säger jag bara

 

Dagen började som den brukar göra. Morgonpromenad, frukost och datorhäng innan den startar upp helt och hållet.

Då tog jag tag i den rentvättade tvätten som låg på gästsängen och vek och stoppade in i lådor och garderober där det skulle vara.

Sedan tog jag och dammsög rummen när gubben gick ut och gjorde trädgårdsskötsel. Efter det hade klockan passerat lunch så jag tog mig en tallrik äpplekräm ute på altanen. Gubben ville inte ha något för han åt en sen frukost för han var på vårdcentralen på morgonen och tog blodprov och efter det kollade han till hos vänner innan han åkte hem.

När jag var klar tog jag och gick iväg till Lidl för jag skulle ha några saker där. Då kom jag på att jag kunde gå in på Chinobutiken med för att köpa en glödlampa till min sänglampa. För i den sitter det en glödöampa med vitt ljus och jag vill ha gult ljus. I den frågan är vi oense jag och gubben. Han gillar kallt sken och jag gillar varmt sken.

Inne på Chinobutiken blev det kolsvart för mina ögon eftersom jag varit ute i solljuset ett bra tag, men jag vet var lampavdelningen är i butiken så jag gick sakta mot den. Sedan började kruxet att hitta rätt lampa. Jag fick såklart ta upp mobilen och använda den och efter mycket knäppta bilder så kändes det som jag löst detta.

Jag gick till kassan men när jag kom dit så frågade jag för säkerhets skull om det var gult sken. Nej det var det inte sa hon i kassan. Du ser på förpackningen så pekade hon på den. Är det gult här så är det gult sken. Okej, sa jag och gick bort igen till lamporna. Men hur i hel..te skulle jag se om det var gult på förpackningen som inte ser färger längre.

Så nu stod jag där igen och tog kort och förstorade upp för att se om jag såg någon skillnad och det trodde jag mig göra till slut. Så framme vid kassan igen så tittar kassörskan på mig och säger, skulle du inte ha gult sken. De här är inte gult sken heller. F..n tänker jag, hon måste tro jag är knäpp. Jag förklarar att jag har fel på mina ögon och svårt att se, okej svarar hon och ropar på en annan personal som nu får gå bort och hitta rätt lampa till mig. Tackar så mycket när jag betalar och känner mig skitdum när jag går ut från affären. 

Varför jag känner så här det vet jag inte eller det vet jag. För det är att jag känner mig begränsad och inte fixar en sådan enkel sak som att se om det är gult på en förpackning.

På Lidl gick det skapligt och till slut så skannade jag mina varor och kom ut från den affären utan att bett om hjälp.

När jag var tillbaka gick gubben en sväng med Ixa och jag satt mig en stund och vilade huvudet och kroppen.

När kvällen kom och det var dags för tv:n en stund så hade jag sett att det kommit säsong 2 på Svt-play av "Under stjärnorna" (säsong 1 hette under bar himmel) med Markus Torgeby, killen som bodde helt ensam ute i skogen i 4 1/2 år som ung.

Vi åt linsgryta med eget naanbröd till. Det var riktigt gott tyckte vi båda två.

Till kvällsfikat blev det hemmagjorda semlor på croissanter. Mandelmassan var inte gjord på sötmandel utan jag gjorde den på valnötter och det var mycket gott det med.

Dags igen

 

Det var dags att åka till affären och handla lite igen för det började bli tomt i kylen på vissa saker. Så när frukost och datorhäng var avklarat och även duschen så åkte vi ner till Mercadona.

Jag gick in själv i butiken denna gång och gubben och Ixa satt och väntade utanför på caféet som de brukar göra. Det tar sin lilla tid innan ögonen vänjer sig när jag fått lite solljus på dem. Men vissa (nästan alla) saker vet jag ju var de finns så det går rätt bra. Det som är kruxet är datummärkningen på varorna. Då är det mobilkameran som gäller för att se det. För man vet ju att butiken frontar alltid med de äldsta datumet.

När vi kom hem åkte varorna snabbt in i kyl och frys och sedan gick vi ut och satte oss i trädgården som vanligt. Jag hade köpt en varsin kallkaffe och en go vaniljbulle till den. Vi satt där ett bra tag under parasollet och språkades vid om ditten och datten och bara njöt utav dagen.

När det var dags för middag så fixade jag till en laxbit i ugnen och till den hade vi kokt potatis och dillsås och en massa ärtor.

Började på en ny bok igår också och jag tror inte jag har läst eller lyssnat till någon av hennes böcker tidigare. Författaren heter Ninni Schulman och det är en helt annan genre mot förra boken jag läste för det här här en kriminalroman.

Kvällen avslutades vid tv:n och igår blev det "Gränsbevakarna" och "Över atlanten" som vi såg.

Jag kan väl säga att det inte blir någon storskörd av mandel i år hos oss. För har vi typ 8 st. blommor på det.

Inga blommor ännu på citronträdet men en citron som är klar det finns det.

Länge sedan vi åt lax men det var gott.

Året är 1982 och 12-årige Mattias försvinner spårlöst från sitt hem i den lilla byn Våmhus. Ett år senare är han fortfarande borta och hans mamma håller på att gå sönder av sorg och ovisshet.

Den f. d. polisen Ingrid Wolt är på flykt undan sitt förflutna. Hon har just släppts ur fängelset Hinseberg och börjar sakta bygga upp sitt liv igen. I desperat behov av ett arbete startar hon Siljans Spaningsbyrå och hennes första uppdrag blir att hitta Mattias. När hon börjar nysta i fallet inser hon att den skenbara idyllen döljer mörka hemligheter.

Känns bra

 

Ja sa till gubben i söndags att fr.o.m. imorgon tar jag morgonrundorna med Ixa igen. Jag har fortfarande dessa stickningar i båda fötterna upp till knäna men det kan ju ta evigheter innan det försvinner när det är en biverkning. 

Så igår var det jag och Ixa som gick iväg på morgonen. Nu börjar jag lite vackert och tar inte mina vanliga rundor som innan. Det får ta den tid det tar att komma igång men nu kände jag att det var dags.

När vi var tillbaka så åt vi frukost och sedan blev det datorhäng när kaffet var urdrucket. Efter det blev det en powernap på soffan med boken i örat. Snart lyssnat klart på boken och sedan är det dags att leta upp en ny igen.

Vi hade 5 st. äpplen på fruktfatet som varken jag eller gubben tänker sätta tänderna i. Så jag skalade och tärnade dem och sedan fick de bli äpplekräm som vi åt till frukosten idag.

När jag höll på där i köket så sökte jag på Chatgpt att göra 4 st. våfflor och vips så fick jag ett recept på det. Så våfflor med sylt fick bli vår lilla lunch i trädgården.

När det var dags för middag så blev det rester från dagen innan och det smakade lika bra igår.

Kvällen vid tv:n blev att se på nystartade program igen som "Jeopardy" och "Expedition Vildmark" där kändisar ska klara sig på egen hand i 18 dagar i vildmarken. Jag säger bara jösses, varför har en del sagt ja till detta. Eller det förstår jag, för att det ska bli skoj tv-underhållning för oss tittare.

Känns bra att vara på banan igen.

Äpplekräm.

Ett fat med små hjärtan.

Som vi sedan la lite körsbärssylt på och klämde ihop två och två.

Same, same

 

Söndagen blev en sköna söndag och en liten repris på lördagen förutom tröttheten då. Så igår så såg jag hela 5 milen från start till mål när Ebba Andersson tog guldet. Vilken tjej, helt otrolig och överlägsen från start till mål.

Vädret var lika vackert igår så jag satt ute under parasollet och bara njöt. Gubben gick och satte sig i solen efter ett tag men jag satt kvar i skuggan och mådde bra.

En liten powernap på soffan på eftermiddagen innan vi åt middag blev det med. Jag gjorde även chokladbollar och upptäckte att jag varken hade pärlsocker eller kokos hemma när de skulle rullas. Men de gick att äta i alla fall till kvällsfikat.

När kvällen kom blev det serietittande och sedan hoppade jag i säng efter det.

Där under parasollet satt jag under dagen och bara njöt.

Vilken prestation.

En strålande dag.

Gilla läget

 

Igår var jag så trött i hela kroppen och knoppen så det blev en slappardag totalt för mig. Helt enkelt hjärntrött sen dagen innan när vi var ute och åt. Jag vet ju att jag reagerar så här och det är bara att gilla läget och ta en slappardag.

Så det blev ett par timmar framför tv:n när vi kollade 5 milen. Jag såg väl inte hela för det var mycket slumrande där i soffan.

Igår var det en stor dag med för vårt barnbarn Amelia fyllde 8 år. Hon hade haft en bra födelsedag berättade hon och var nöjd med alla presenter som hon fått. Från oss fick hon presentkort på H&M bl.a. och hade redan varit och handlat kläder som hon stolt visade upp.

Kvällen blev också vid tv:n och jag nickade till när vi såg på serien så när klockan var 20.30 sa jag tack och godnatt.

Fina hjärtetårtor som födelsedagsbarnet varit med och bakat.

Ett nöjt födelsedagsbarn bland alla presenter.

Gud vad man längtar efter att få krama om dem in reality again.

Åt ute

 

Igår var det gubben som hade en tid hos vår husläkare på vårdcentralen. Jag följde med för jag tänkte be henne att förnya några recept som snart går ut för mig. Så slapp jag beställa en telefontid för det.

Gubbens tid var 12.10 men den passerade vi med råge innan gubbens nummer kom upp på skärmen. Besöket gick fort så vi var snart ute igen och kunde åka hem.

Vi hade en tid att passa för kl.14.00 hade vi bestämt med Carolin och Fredrik på Da Mario för att äta. Men vi hann både gå ut med Ixa och knalla upp dit utan att komma försent.

Det blev en trevlig eftermiddag i solgasset med god mat och trevligt sällskap. När vi var hemma igen gick gubben ett varv med Ixa och jag fixade till hennes mat tills de var tillbaka.

Resten av kvällen blev i soffan och jag kan villigt erkänna att jag sov nog mer än tittade på tv:n. Så det var väldigt skönt att lägga huvudet på kudden och bara somna in när jag gick och lade mig. 

Solen som sakta börjar stiga upp.

Här satt vi på vårdcentralen och glodde in i väggen och väntade på gubbens tur.

Jag tog lasagne och de andra tog varsin pizza.

Plockade bort

 

Igår skulle flaskan plockas bort på vårdcentralen men vi åkte inte iväg när de öppnade för det misstaget har jag gjort tidigare. Då har jag fått suttit och väntat tills alla blodprovstagare är klara och då kan jag lika gärna sitta hemma istället. 

Så vi var på vårdcentralen vid 09.30 istället och det var mycket bättre för då var alla blodprovstagare borta. Så jag fick väl vänta ca. 10 minuter innan det blev min tur.

Det känns så skönt när flaskan försvinner för jag känner mig inte så begränsad som jag gör när den sitter där. Man kan inte göra alla rörelser med vänsterarmen för då stramar det till där katetern sitter. Så man blir så försiktig med för man inte vill känna obehag.

När vi kom hem så lade jag mig en stund på soffan och slumrade till en stund. Sedan satte jag mig vid datorn och gjorde blogginlägget.

Vädret var toppen kanske en aning svalare än dagen innan men är man i solen så är det toppen. Jag satt på altanen ett tag och målade. Tittade noga på tuberna vilka färger jag valde och jag blandade inte några färger heller 😁.

På kvällen började vi se säsong 3 av "The night agent" som släpptes igår på Netflix.

Älskar att slippa bomma igen om sig utan ha dörren öppen och få in solvärmen och ljuset.

Pannbiff och potatis åt vi igår.

The Night Agent är en amerikansk drama- och actionthrillerserie från 2023. FBI - agenten Peter Sutherland kastas in i en omfattande konspiration om en mullvad på högsta nivå i USA:s regering.

Var tvungen att prova

 

Igår blev en hemmadag framför tv:n med OS-tittande. Jag hade ju flaskan på magen och då vill jag inte göra något utanför för dörren den dagen.

Men dagen rullar på fast man sitter standby i soffan och snart så var eftermiddagen passerad och det var dags för middag. Den blev enkel med grillade kycklingklubbor.

När kycklingklubborna var i ugnen så testade jag ett recept som jag fick upp på instagram massor av gånger när jag låg inlagd på sjukhuset.

Det här var ingredienserna som man skulle ha för att göra en falsk tiramisu. I gubbens glas skickade jag även ner en skvätt mandellikör.

Man blandade ihop alla ingredienserna och sedan delade man kexen och stoppade ner dem i blandningen. Pudrade med kakao över och sedan in i kylen ett par timmar. Om det smakade som en tiramisu, nja rätt likt fast lite syrligare kanske. Men det var fullt ätbart.

Skitsnack

 

Igår skulle jag vara på sjukhuset klockan 09.00 för en ny cellgiftsbehandling. Den som läkaren hoppas på ska bita tag i metastaserna i lymfkörteln också.

Jag var lite nervös för jag tänkte på biverkningarna som jag kunde få som läkaren berättade för mig. Tänk om jag fick jätteont i magen eller kunde det vara så illa så jag kunde få ett diarréanfall när jag satt där under behandlingen.

Jag fick ett väl bemötande som alltid av systrarna där. De frågar hur man mår och om allt känns bra och det gjorde det förutom mina tankar men de sa jag inget om.

När jag var igång med min behandling och påse nummer 3 hängdes upp på ställningen så fick jag även en spruta i armen. Den var för lindring av buksmärtor om jag skulle få det.

Nu började jag känna efter med en gång om jag kände något. Men tiden gick och jag slumrade till och vaknade av att systern sa -Vera you're finished.

Då hade 3 timmar gått och jag var färdigbehandlad där. Fick med mig flaskan hem på magen för att färdigbehandla mig en dag till hemma som vanligt.

Gubben kom och hämtade mig och vi åkte hem. Jag käkade lite och sedan gick jag och lade mig igen och fortfarande så hade jag inte känt av något av de eventuella biverkningarna.

Jag är så lyckligt lottad som inte får det helt enkelt. Och jag är evigt tacksam för det.

Snart iväg till sjukhuset.

Fram och tillbaka

 

Igår var dagen uppbokad på sjukhusbesök. Första var redan 08.50 hos ögonläkaren och där var proceduren den samma som alltid. När alla tester var gjorda så var det samtal med läkaren och han konstaterade att det inte blivit någon skillnad alls på mina ögon sedan jag gjorde behandlingen som fick avbrytas eftersom jag fick proppar.

Så nu har de koll på mig som de haft hela tiden och kommer att fortsätta att diskutera med andra forskare om det finns andra lösningar för att förbättra min syn.

När vi var klara åkte vi raka vägen till Mercadona och handlade upp oss lite så det är gjort för veckan. När vi kom hem tog gubben sprutan på mig och sedan låg jag kvar och vilade ett tag innan vi tog en go-fika på altanen för jag hade nämligen köpt bullar till kaffet.

Sedan gjorde jag gårdagens inlägg och blev fastnandes vid datorn för jag hamnade på Youtube. 

Vid 15.30 tog vi bilen och åkte iväg till sjukhuset igen för nu hade jag en tid 16.00 på medicin för att fälja upp propparna som jag fick. Det var en jättetrevlig läkare som inte hade några problem alls att prata engelska med oss. Han sa att jag skulle börja äta tabletter istället för att ta sprutor. Så ha skrev ut ett recept som vi plockade ut på hemväg från sjukhuset. Jag kommer att få en tid framöver för ultraljud för att se om allt är okej i mitt ben och arm och jag fick även en ny tid till honom i början utav juni.

När vi kom hem så åt vi och sedan hoppade jag in i duschen innan det var dags att se på tv:n.

Här satt man och vänta på att sitt nummer skulle komma upp på skärmen.

Vi köpte med oss hem en varsin hamburgare som vi åt på altanen.

Ska de vara gröna?

 

Ja det var vad gubben frågade när han fick se mina igelkottar. De är inte gröna svarade jag tillbaka fast jag förstår att de är just var de är.

Jag frågar rätt mycket nu förtiden vad saker och ting har för färg till min gubbe, eftersom jag lever i en mörk grå zoon numera. Det finns inga klara färger längre i mitt synfält. 

Men igår när jag skulle måla igelkottarna medans gubben satt och tittade på storslalom så frågade jag inte han om vilken färg det blev när jag blandat klart. Utan tittade på målartuberna vad det stod på dem och blandade ihop tills jag tyckte att jag fått rätt färg. Men det var där och då jag skulle ha frågat gubben om han såg samma färg som jag, men det gjorde jag inte utan började att måla.

När de sedan hade torkat så spraylackade jag dem och det var efter det när gubben kom ut på gården han frågade om de skulle vara gröna 🙄.

Nu är mitt igelkotteprojekt klart och så här ser (såg) de ut (bilderna nedan) men nu har de åkt i papperskorgen.

Vad har jag lärt mig av detta. Jo att alltid fråga när jag är osäker vad det är för färg. 

Gubben säger att färgen går mot kaki så de är inte mossgröna.

Nu har jag testat detta och får tänka ut något nytt projekt.

Alla ❤ dag en helt vanlig dag

 

Det var en blåsig lördag men solen var framme så det var inte kallt. Passade på att köra em maskin tvätt och den torkade rätt snabbt i vinden som var.

Vi kollade på OS på dagen och såg det ledsamma som blev för de svenska tjejerna i stafetten. Led verkligen med Ebba Andersson när hon gjorde sina vurpor på sina rundor. Men hon kämpade på ändå in i mål och sedan så var det bara att köra på för Frida Karlsson och Jonna Sundling de 2 sista sträckorna, och vi tog silver till slut.

Resten utav dagen rullade på rätt snabbt och snart så var det mörkt och kväller igen. Vi såg på postkodsmiljonären och de sista avsnitten vi hade kvar av serien.

Jag fixade till en smörgåstårta som vi åt som middag och kommer även att äta det idag.

Väntan som vanligt

 

Tiden jag hade till onkologen var 11.00 och vi var där 20 minuter innan min tid. Men som vanligt så passerade vi tiden som jag hade och när det äntligen var min tur så hade vi passerat timmen.

Nu fick vi äntligen reda på svaret från biopsin och det blir inte någon operation för att ta bort lymfkörteln utan det ska medicineras bort som de gör med tumören. Nu vet de i alla fall vad lymfkörteln har för sorts cancer och läkaren kommer nu att ändra min cellgiftsbehandling.

Han berättade att denna behandling inte kommer ge värk och ömhet i mina händer som den tidigare har gjort men den ny kan ge magsmärtor och diarré istället. Så i samband med behandlingen kommer jag få en spruta i magen som ska försöka lindra dessa biverkningar.

Jag gör min första behandling nu på tisdag morgon och det ska bli skönt att detta sätts igång igen tycker jag. Har även tid för nummer 2 min andra behandling också i början av mars. Sedan som jag förstod kommer jag göra en skanning för att se om denna behandling fungerat på cancern.

Jag fick ta nytt blodprov igår inför tisdagens behandling och hon som tog blodprovet var väl inte den bästa jag har haft för detta. Hon stack in nålen men började sedan att rucka fram och tillbaka för att hon skulle komma rätt. Hon bad om ursäkt flera gånger eftersom hon såg hur jag grimaserade. Det var väl inte hennes bästa dag för blodprovstagning.

Så när vi gick från sjukhuset så brast det bara för mig och tårarna började att rinna okontrollerat. Men det var skönt att få gråta av sig och sedan ta nya friska tag igen.

När vi kom hem så kollade gubben klart på hockeyn och jag tog en sväng med Ixa ute på allmänningen. När det var dags för middagen så fixade gubben den och jag lade mig på soffan ett tag då.

Grabben ringde på Whatsapp och vi pratade en lång stund med honom och resten utav familjen innan vi sa hej då till varandra.

Som vanligt blev det en stund vid tv:n och jag halvsov som nästan alltid nu för tiden innan programmet var slut.

Elvis visade när vi pratades vid att han hade tänder som satt löst. Sedan kom det ett foto strax efter där han visade att en tand åkt bort.

  Potatis och morotsgratäng med en köttbit till bjöd gubben på och det smakade bra.

Helt vanlig torsdag

 

Det var en strålande dag igår med sol, värme och lite blåst som inte störde ett dugg. Men från kl.13.00 satt vi bänkade i soffan för att se längdskidåkning 10 km. för damer och våra tjejer var lika duktiga igår. Så det blev både guld och silverplats.

Men efter det så förflyttade vi oss ut till trädgården och satte oss i en varsin stol. Jag t.o.m. tog och flyttade min stol till skuggan för jag tyckte det blev lite väl varmt. Nu satt jag i joggingbyxor och inte shorts som gubben gjorde så det kanske berodde på det.

Vi åt rester igår för det fanns lite att välja på i kylskåpet och det är skönt att bli av med några byttor. Sedan blev det lite kortspel och när solen försvann så satte vi oss vid tv:n och började se på en serie på Netflix. Det är en tysk spionthriller som heter "Unfamiliar". 

Inte länge kvar innan solen stiger upp.

Sedan var den där och värmde så skönt hela långa dagen.

Serien handlar om de före detta agenterna Meret och Simon som driver ett gömställe i Berlin, men tvingas på flykt när deras förflutna hinner ikapp dem. Det är en fartfylld dramaserie med höga insatser, där paret måste undvika lönnmördare och agenter samtidigt som de försöker rädda sitt äktenskap.

En ny bok

 

Igår blev det inget OS-tittande på dagen utan vi satt ute i trädgård och njöt av solen istället. Nu har vi haft riktigt varmt om nätter/dagar ett par dagar nu, men till helgen ser det ut som nattemperaturen kommer att sjunka igen till det normala som brukar vara denna årstid. Men det kanske beror på att det  kommer att blåsa en hel del då.

Det går sakta men säkert framåt med mig men jag har sådana stickningar i både fötter (upp till knät) händer just nu. Det är biverkningar det vet jag men det är jobbigt att gå som på tusen nålar när man tar ett steg. Men det är bara att beska med och tänka att de finns de som har det värre.

Imorgon ska jag i alla fall till onkologen och det ska bli skönt att få höra vad han har att säga om biopsin och då ska jag nämna det här om händer och fötter till han.

Efter vi suttit ute i trädgården var det dags att fixa middagen och först hade jag tänkt tunna pannkakor men ändrade mig när jag stod i köket och det fick bli raggmunk istället.

Jag började på en ny bok igår och den heter "Kalla mig syster" av Malin Nordström och jag tycker den är bra så långt som jag kommit in i boken.

Det blev kloklippning ute i solskenet.

Raggmunk med bacon.

När den unga Josefin beger sig till London för att utbilda sig till sjuksköterska på Florence Nightingales sjuksköterskeskola förändras hennes liv för alltid. Året är 1887 och hon trotsar sin far godsägaren, som vill att hon ska förbli hemma och hitta en lämplig make.

I London finner hon både vänskap och sitt sanna kall i livet. Men allt vänds upp och ner när hon möter den stora kärleken.

Det blir lite OS-tittande

 

En molnig tisdag var det igår men vilka temperaturer vi hade ändå. Vår termometer visade på +26 fast ingen sol sken på himlen. 

Det blev lite OS-tittande och våra svenska deltagare presterade väldigt bra igår, så vi fick ihop 4 st. medaljer på en och samma dag. Just då vi satt och kollade på sprint i längdskidor då tittade solen fram såklart men det brydde vi oss inte om.

Det blev lite pysslande igår för mig när gubben stod i köket och lagade maten. När vi var och handlade i måndags så hittade han kycklinglever i affären och frågade om han kunde få göra leverstuvning någon dag. Vet faktiskt inte om vi ätit leverstuvning sedan vi flyttade till Spanien men jag tror inte det. Det var i alla fall jättegott och det blir säkert fler gånger vi kommer ha detta. Det var så gott så jag glömde t.o.m. att ta bild på maten.

På kvällen blev det en stund vid tv:n som vanligt och vi såg klart på mini-serien.

Ja det här var mitt pyssel igår. Det jag jobbade med var lufttorkad lera och pinjekottar. Det är tänkt att det ska bli små igelkottar när de torkat och blivit målade.

När brorsan och hans dotter var här så pratade Martina varmt om appen ChatGPT till mig. Hon använde den ofta för att fråga saker och ting och även att fixa bilder. Nu har jag laddat ner appen och testade att göra en bild för det var väl det som jag tycker var roligast. Så en karikatyrbild på mig med några av mina intressen blev det.

Dags för en veckohandling

 

En ny vecka igår och den startade vi med att åka till affären och handla. Jag ska ju röra på mig för det är som alltid bra att göra för oavsett vad man varit med om eller gjort. Men jösses så slut jag var när vi kom hem från affären. Så det blev ryggläge på soffan när varorna var inplockade där de skulle vara.

En rolig nyhet som vi blev varse när vi skulle åka iväg till affären var att äntligen har de norska paret fått tillbaka sitt hus som blev ockuperat för ca. 1 1/2 år sedan när de nästan precis hade köpt det. Vi pratade lite med den norska kvinnan och hon var så glad att det äntligen hade hittat en advokat som hjälpte dem med detta att få sitt hus tillbaka. Det var inte så mycket som de förstört men de hade tagit lite grejer när de blev utslängda men inget direkt av värde sa hon. Sedan har det varit en dyr kostnad såklart för dem varje månad. För ockupanten har ju bott gratis och paret har fått betala.

När det var dags för middag hos oss så åt vi sill och potatis för det blev vi båda två så sugna på när vi var och handlade.

På kvällen blev det tv:n ett tag och vi började se en miniserie på Svt-play som heter "Den perfekta väninnan". Den är riktigt bra tyckte vi båda två.

Dagen började med lite regn men övergick till strålande sol.

Så sill och potatis passades ypperligt i solgasset på altanen.

När Ria anställs som städerska hos den förmögna affärskvinnan Fran förändras hennes liv för alltid. Det som först verkar vara början på en oväntad vänskap utvecklas snart till en manipulativ och psykologisk katt-och-råtta-lek som hotar att ta över Rias tillvaro helt.

Som vilken söndag som helst

 

Söndagen blev vid tv:n en del och det vi tittade på var OS såklart. Efter vi kollat klart blev det byte på plats för solen hade kommit fram. Så gubben gick ut och satte sig och jag blev klar på altanen.

Eftersom det var så soligt och mycket ljus där inne så försökte jag mig på att måla lite. Jag har inte hållit i en pensel sedan kanske i november. Jag hade en tavla som jag börjat på så jag fortsatte på den. Det var mycket rogivande och meditativt men ändå lite svårt. Men jag satt där ett bra tag och målade tills jag började skugga mig själv på pappret, då gav jag upp.

När det var dags för middag fick det bli rester och det funkade utmärkt. Efter middagen blev det lite kortspel. Jag har inte vunnit en gång sedan jag kom hem och trodde väl att jag skulle gå med vinst igår. Men tyvärr så blev det gubben som vann även igår.

Det blev en liten blandning på tv-tittandet på kvällen eftersom det inte finns något att se just nu på tv:n. Mello har jag slutat att titta på för länge sedan. Brukar kolla låtarna lite på Youtube ibland.

Satte en deg igår morse som fick kalljäsa i kylen över natten. Så imorse till frukosten blev det nybakat och det är så gott.

Ingen dålig lördag

 

Det blev ett strålande väder ända tills eftermiddagen kom då började molnen stocka ihop sig och solen hade svårt att titta fram.

Men vi satt ute i trädgården så länge det gick och det var så underbart skönt att känna värmen från solen där vi satt i nästan helt lä från vinden.

Vi missade skidorna för tjejerna i OS eftersom vi satt ute. Men när vi kom in satt vi på tv:n och såg med ett halvt öga på tjejernas hockeymatch genom fönstret när vi satt på altanen. De vann mot värdlandet Italien med 6-1.

Det blev lite kortspel med innan vi tog kväller och gick in och satte oss i soffan och såg på tv:n. Det blev "Postkodsmiljonären" och "Husdrömmar" som började när jag låg på sjukhuset. Sedan var det kväller för mig och jag somnade rätt snart efter jag lagt mig.

Vårt papayaträd som levererar så mycket frukt men som aldrig mognar. Provat hur mycket knep som helst som vi läst oss fram till på nätet.

Det här kallar jag mat inte det som jag blev serverad i 11 dagar på sjukhuset.