Klockan tre i morse ringde telefonen och det var en sjuksyster från korttidsboendet som gubbens far bor på. Dom förklarade att han inte var kontaktbar och han hade fått andningsuppehåll med jämna mellanrum. kvart i fyra var vi där och satt vid hans säng. Rätt snart efter att vi kommit förstod vi att han visste att vi var där. Men han hade jättesvårt för att prata eftersom hans luft inte räcker till lika mycket längre. På grund av hjärtflimret och många andra saker som tillstött. När vi åkte hem därifrån på eftermiddagen var han rätt så lugn och andning inte lika jobbig längre.
Vi värmer oss med en rykande het Svampsoppa
6 timmar sedan
Usch inget kul att vakna sådär. Hoppas det är bättre. Kram Anette
SvaraRaderaSå tufft!
SvaraRaderaSkickar en styrkekram till er!
Skickar över en stor kram
SvaraRaderaFy så ledsen man bliver, att Din Svärfar skulle få det så
SvaraRaderajobbigt. Det räcker ju som det varit. Stackars Ni
Detta tager mer än ni tror, talar av egen erfarenhet, det är så mycket man orkar med.
Vi hörs kram från mig, till er båda
Så svårt ....
SvaraRadera/Kramar Om
Usch så jobbigt! Inte kul när en nära och älskad person blir dåliga.
SvaraRaderaStyrkekram!! Anna
Skickar en stor varm styrkekram. Tina
SvaraRaderaÅhh så underbara bilder...tappade tänder, sol, getingar och goda pajer tillhör ju sommaren!
SvaraRaderaNu tar vi helg, här regnar det småspik...
Kram från Titti