Får vänta

 

Igår stod blodprovstagning och onkologen först i agendan. Så vi åkte iväg till sjukhuset när morgonrundan var gjord med Ixa.

Igår var det lite svårt att hitta någonstans att sticka mig. Venerna ville inte visa sig, men efter lite slag på ena armen så gjorde sig en synlig så hon kunde sticka. Hon var duktig och det gick fort att fylla rören och sedan var jag klar.

Nu var det exakt 2 timmar kvar tills jag skulle möta läkaren så vi gick till kafeterian och tog en kaffe och macka. Men igår så var det mycket folk där och akustiken var enorm där inne. Så vi orkade inte sitta där så värst länge för vi blev matta i knoppen båda 2 av alla människor som pratade med varandra. Så vi gick upp till väntrummet och satte oss istället.

Där var det knö fullt men vi hittade 2 stolar bredvid varandra och satte oss där och började att glo i våra mobiler för att få tiden att gå. Klockan 11.00 var min tid men jag kom in 11.30 denna gång.

Som vanligt så frågar min läkare hur jag mår och jag berättar för honom hur jag känner mig. Han undrade hur jag känner efter 2 behandlingar med de nya cellgifterna. Och jag känner mig helt okej faktiskt. Tycker själv att jag återhämtat mig snabbare än med tidigare behandling. 

Men tyvärr så blev det inte en ny behandling idag för blodprovet visade på att värdet av de vita blodkropparna var lågt igen. Men inte så lågt så jag behövde ta sprutor tyckte läkaren. Utan att vi avvaktar till på måndag igen och tar ett nytt blodprov. Visar det att det är okej så blir den nya behandlingen på tisdag.

Så nu är det bara att hoppas på att det är okej på måndag.

 

Byn håller på att vakna upp till en ny dag.