Känns i kroppen

Idag är man lite mör i kroppen efter gårdagens arbete som vi utförde. Vi skulle ju flytta på alla kaktusarna till större krukor och ett bättre ställe för dom också. Där dom stod innan vi flyttade på dom kommer dom bara att vara i vägen, när vår cykelplats blir klar där. 
Det tog sin lilla tid att få ner dom på det nya stället. Kunde inte bara grabba tag i kaktusarna och flytta dom. Så vi knackade sönder lerkrukorna dom stod i och så lyfte gubben i jordklumpen och jag försökte hålla kaktusen med handskar, gammal presenning och skärvor från krukorna. Jag klarade mig galant men gubben fick ett ordentligt stick av en tagg när han var tvungen att räta upp dom. Så idag är han stel i det fingret som man kan bli.  
När vi var klara med kaktusprojektet fortsatte vi att klippa, ansa och röja. Vi har vita sten på vår lilla gård och inte så lätt att plocka alla löv som faller ner. Men dom som bodde tidigare lämnade deras lövblås som vi suger upp dom med. Nu kan man inte få det kliniskt rent från allt som blåser ner och lägger sig. Men man vill ha det något sådär fint i alla fall.
När vi var klara för dagen hade klockan hunnit passera 16.30 och vi var hungriga som bara den. Men jag hade varit lite förutseende och plockat fram fisk ur frysen några timmar tidigare. Så stekt fisk låg på tallriken vid 17.30 och vi satt ute och åt den. Solen hade redan försvunnit från vår altan men 16 grader var det fortfarande ute så det funkade.

Projekt Kaktusflyttning startar.

 Förra ägaren hade inte gjort hål i sina krukor 😕.

 

 Nu var det bara att börja att knacka krukor.

 Gubben tar över mitt jobb (hur skulle jag annars kunna ta kort 😉)

Kanske var det här han stacks sig😢kraken.

Nu står dom där dom ska stå.

Och idag ska vi fixa snyggare upphängningar åt dom 😊.

Middagen på bordet innan det blev kväller här hos oss.