Trevlig måndag

Igår gick vi in till Torrevieja och till Chatarina som vi var bjudna till. Vädret var på topp och det fläktade lagom när vi gick dit så man slapp bli genomsvett.

Först blev vi bjudna på en svalkande öl när vi kom dit. Vi satt och bubblade ett bra tag om allt och såklart covid-19. Sedan dukades ut en massa plockmat och ett gott rödvin till detta. 

Hon bor på en gata som leder ner direkt till havet. Så när klockan hade passerat 18.00 blev det fler och fler motionärer som gick förbi. De skulle nog gå, jogga, rasta hunden på strandpromenaden tror jag.

Helt plötsligt hörde vi lite oljud och så någon som stod och applåderade. Klockan hade blivit 20.00 och inne i Torrevieja finns det fortfarande fina själar som går ut och slår på grytlock eller applåderar för den Spanska vården den tiden varje dag. Hemma på vår gata där vi bor har vi aldrig hört detta någon gång.

När solen började försvinna beställde vi en taxi för att åka hem igen. När taxin kom sa han att vi bara fick åka i den om vi hade munskydd. Men vi hade inga sådana med oss. Vi har hemma (ingen hjälp) som gubben fick när han gick till vårdcentralen med sitt finger. Men taxichauffören började att rota i sitt handskfack och fick fram en förpackning med munskydd. Vi fick ett varsitt och fick sedan hoppa in i bilen. 

En massa smått och gott på tallriken.

 Klockan passerade 21.00 och solen försvann bakom bergen.

Tur att chauffören hade munskydd att lämna ut. Annars hade vi fått tagit en promenad hem.

Sköna söndag

Ja det fanns det ett tv-program som hette på mitten utav 80-talet, -kommer ni ihåg det? Men nu syftade jag inte på tv-programmet med rubriken, utan att vi hade en riktigt skön söndag helt enkelt.

Vi strosade omkring i nationaldräkten lite extra länge. Jag tog en sväng med dammvippan och snabeldraken innan ombyte och utgång. Just det, jag satte en bröddeg på långjäsning också.

Vi tog ingen promenad mer än på tomten i väldigt behaglig takt. Båda gick vi runt och påtade med växterna. Jag tog takterrassens blommor när jag sopade av golvet. 

Sedan tog vi den välbehövliga powernapen i varsin solstol efter allt slit 😁 med blommorna. Finns det något skönare än att slumra till ett tag i solstolen. -Jo det finns det, det bästa är när solstolen står vid havet så man hör ljudet från vattnet.

Så här fortskred dagen i ett skönt tempo. Till middag blev det pasta, snabbt och enkelt. Sedan gjorde jag en rabarberpaj som vi tog till tv:n senare på kvällen. Vi åt den med andakt och tänkte på att det var guld vi stoppade i munnen.

Har ni sett serien på Netflix "La casa de papel". Alla våra vänner har pratat så varmt om den, att den är så bra. Brorsan frågade för länge sedan när vi var i Sverige om vi sett den. Men nej, det hade vi inte. Men nu har vi börjat att se den, och jag sitter med öronen på helspänn för att snappa upp lite spanska ord och fraser. Men det är inte lätt när orden är som ett smatterband när de säger något.

Vår fredskalla blommar nu.

 Även den här fina Kannan har fått fina blomstänglar.

 Gjorde ett långpannebröd igen. Så gott att rosta på morgonen.

Säger bara mmmmmmmmmmmm så god.

Det tog sin lilla tid

Mitt motto var att komma till havet så fort de släpptes på restriktionerna här. Jag har ju längtat så mycket att bara få höra det rogivande ljudet ifrån det. Höra vågorna brytas, bruset, kluckandet och bara känna havslukten.

Men vad hände 🤔, -jo, först var vi bortbjudna första dagen man kunde gå så långt. Dagen där på var det annat som kom emellan (trötthet 😴). Sedan har det varit småjobb resten av veckan 👍.

Men igår tog vi och gick ner till havet bara för att andas och njuta av det. Men det är lite konstigt att inte se en människa på stränderna. Vi får se när den regeln kommer att släppas på. Har faktiskt inte sådan koll på dessa faser som vi ska gå i genom.

När vi var färdigtankade med havsenergi gick vi sakta hemåt igen. Vi kollade in ett hus på vägen hem, som vi vet det höll på att bygga för fullt på i mars när allt stängdes. -Jodå, lite nytt hade kommit till på det, såg vi.

Vi rundade förbi marknadsgatan, eftersom vi hört av Carolin och Fredrik att den var öppen men väldigt liten. -Ja, den var väldigt liten. Och det stod en polis vid ingången som spritade händerna på alla som gick in. Det kan max ha varit 10 stånd, och det var bara frukt, grönt och bröd tror jag.

Vi satte oss för första gången sedan 15 mars på en bar och tog oss vår marknadsöl som vi brukar göra med våra vänner när allt var som vanligt. Allt sköttes enligt reglerna på baren. Ordentligt med mellanrum mellan borden och våra händer som måste spritas, stolar och bord som desinficeras stup i kvarten så fort någon reser på sig. 

8.000 steg senare var vi hemma och jag kände mig nöjd med promenaden även om den kändes lite märklig med allt som är just nu. Munskydd, spritande, avstånd och lite folk. Men samtidigt smyger sig en vardag på med detta, så snart är det inget konstigt alls.

Jag gjorde en fiskbricka till middag. Plockmat är så himla gott och mysigt att äta också. 

På väg ner till havet.

 Lika vackert som alltid, men kusligt tomt.

 Några personer gick och handlade bröd och grönt.

 Inte lika mycket folk att sitta och titta på som annars när allt var vanligt.

 En bricka fylld med sallad, klyftpotatis och fisk.

Gjorde en ärtröra på gröna ärtor. Mosade gröna ärtor, pepparrot, yoghurt och kryddor.

Man kanske ska kolla först

Var och levererade lite till kunder på fredagen innan det blev fredagsmys i Casa 66.

Svängde förbi Skandinaviska på hemväg för att köpa lite salt lakrits som jag var så sugen på. Fick se att de hade rabarber i frysdisken, och tog en påse utan att kolla priset. Det var inte de billigaste rabarberna fick jag se när jag tog kvittot. För 1 kilo frysta rabarber betalade jag 6,20€ 😲😳. Så nu blir det till att äta det som görs av detta med andakt. Det är ju f--n att det inte går att odla rabarber här.

Till fredagsmiddag blev det hemmagjorda hamburgare och strips och ett gott rödvin till det. Vi tittade på Let´s Dance på kvällen innan det blev natti, natti.

Tjocka saftiga hemmagjorda hamburgare.

 En parmesandipp till stripsen.

Hamburgaren låg väl gömd under allt grönt och gott.

Vad du vill kakan

Inget vidare väder man vaknade upp till igår morse. Det regnade igen (det har regnat väldigt mycket nu) och det var mörkt på himlen. Så frukosten intogs med tända ljus ute på altanen innan vi stack hemifrån och iväg på lite jobb.

På eftermiddagen när vi kommit hem igen bakade jag en god mjuk kaka till kvällsfikat. Hittade receptet på insta som var busenkelt att göra. Kakan kallades "vadduvillkaka" eftersom du kan ha vilka som helst bär eller frukt i den.

VAD DU VILL KAKA

75 g. Smör

1 tsk. bakpulver

1 tsk. vaniljsocker

2 dl. socker

2 st. ägg

2,5 dl. vetemjöl

..............................

1-2 dl. valfria bär / frukt

Flagad eller hackad mandel

.................................................

Smält smöret i en kastrull och rör ner resten av ingredienserna i nämnd ordning.

Häll smeten i en liten bakplåtsklädd form.

Toppa med valfria bär / frukt och mandeln.

Grädda i 200 grader tills kakan är klar ca. 20-25 minuter beroende på formstorleken.

.................................................. ..............................................

Vi tog vårt kvällskaffe ute i trädgården vid våra citrusträd. Jag tänkte på mamma som skulle ha fyllt 89 igår om hon hade levt. En konstig känsla att hon inte finns mer i livet och jag inte kunde ringa och säga grattis.

Jag hackade min mandel och hade äpple i kakan.

Tur att vädret hade vänt så man kunde sitta ute.

Kvällsfika bland citrusträden.

Kul dag

Hade tänkt en sväng till havet igår. Men det blev lite ändrade planer när det kom ett mail från juristen att vi hade tillstånd att leverera ut möbler här i Torrevieja. Så det blev en liten jobbdag istället 👍. Det var ju ett tag sedan som man gjorde det. Har inte varit på arbetsplatsen sedan den 15/3. Nu har jag inget 7-16 jobb utan jag jobbar vid behov. Men jag har saknat det, måste jag säga. Så det var bara att sätta sig i pärlan, som jag inte heller har suttit i sedan den 15/3 och åka till jobbet.

Nu finns det inte så många kunder kvar här i Spanien. Utan de flesta har åkte tillbaka till Sverige igen. Men några finns det i Torrevieja som blir glada att det får deras saker levererade nu till sig.

Efter den lilla jobbsvängen åkte vi förbi hos Chatarina i Torrevieja och hämtade vårt kaffe som hon köpt åt oss när hon var i Sverige. Ja, ja, -jag vet hur ni tänker, man får väl dricka kaffet som finns i Spanien. Yes, det får man och det gör vi. Men har man tillgång att kunna få svenskt kaffe så säger jag inte nej till det. Jag köper alltid kaffe med mig hem när vi varit i Sverige, så, så är det. 

Men som sagt nu är det fritt fram att ses igen men såklart med mellanrum (låter trevligare än avstånd) 😀 till varandra. Så vi blev bjudna på en svensk kopp kaffe hos Chatarina innan vi åkte hem till oss.

Hemma plockade jag ner tvätten och fixa lite middag till oss. Det blev korvstroganoff och ris på tallriken, för det var väldigt länge sedan vi käkade det. Verkar som jag kommit in i något korvflow när jag gör middagar nu.

På kvällen blev det lite tv-tittande. Såg de 2 nya avsnitten på säsong 2 av Advokaten på Viaplay.

Där står pärlan i grannens carport som vi får låna när de inte är här.

På lagret.

Svenskt kaffe.

Enkelt och gott

Det här var ett recept som jag hittat för ett tag sedan på nätet när jag bara satt och slösurfa. Det som man har haft så mycket tid som helst till nu 🤓. Rätten heter Shakshuka och är en äggrätt från mellanöstern.

I alla fall så blev det här kanon gott och man blev mätt i magen med. Jag hade lite rester av stekt kalkonfilé som fick åka ned i rätten med. 

 Bara att ställa fram hela stekpannan på bordet.

Här hittar ni receptet.

En supertrevlig dag

Äntligen fick vi träffa våra vänner igen efter 8 veckor. Max 10 personer får man vara i slutet sällskap när man träffas och vi var 6 st. igår. 

Vi har hembjudna till Ulrika och Mats och satt i deras fina trädgård och babblade och åt gott till långt in på småtimmarna. Det är mycket att ta igen när man inte har setts på länge.

Gubben hade med sig hela vår cykelkärra med en massa skott som han inte kunnat låta bli, när någon annan rensat och slängt i komposthögen som vi har ute på gatan.

Han tar hand om dem och ger de ny jord och näring en massa kärlek. För pyssla med blommor "det är hans liv de se".

Det Ulrika inte ville ha fick hon slänga. Det finns säkert en blomnörd i deras område med som plockar de andra slänger.

 Strålande väder var det igår.

 Söta goda jordgubbar.

Och en massa annat gott plock.

Ingen hög hastighet

En söndag som var betydligt roligare än vad lördagen var även om den inte var på topp med vädret. För när vi vaknade på morgonen vaknade vi av muller och mörker. Gick ut för att kolla på himlen och -ja, det var rätt mörkt på den.

Det tog inte många minuter innan det brakade löst ordentligt. Det regnade och åskan och mullret gick hand i hand hela tiden. Inte något uppehåll mellan blixt och muller. Så här höll det på ett bra tag. Så vi åt vår frukost med tända ljus till regn och åska utanför altan fönstret.

Framåt middagen hade solen kommit fram och det var riktigt skönt ute. Så vi gick ut en stund för att tömma alla blomfaten i trädgården. De var överfyllda med vatten efter regnet som kommit. Konstaterade även att de förbannade sniglarna vart framme igen fast gubben strött ut snigelgift.

Ännu en gång till på dagen växlade vädret om och det kom en skur till. Inte lika länge men det kom lite regn till i alla fall. Så det var mest slö, slapp, innehäng som gällde i stort sett hela söndagen.

Vi åt en god pasta rätt och kollade på 2 nya avsnitt av "Falsk Identitet" på Svt-play och så lite Robinson på det innan vi sa godnatt i Casa 66.

Precis innan ovädret brakade löst.

 Här hittar ni receptet.

Ibland vill man bara dra täcket över sig

Igår var en sådan dag som man bara ville skulle ta slut och att det skulle bli kväll. Både jag och gubben kände oss så jäkla elediga och rastlösa. 

Det berodde nog största delen på att vi läst om att Torrevieja ingick i de 51% av befolkningen som kan åtnjuta vissa förändringar när vi går in i  Fas 1 den 11 maj (i morgon). 

Vi kommer kunna åka bil tillsammans, gå ut när vi vill, träffa våra vänner, vissa butiker kommer att öppna igen, man kommer kunna gå till havet (men inte bada). Men vad gör det när man bara har sett det på långt håll i 8 veckor nu.

Så gårdagen kändes som en oerhörd lång transportsträcka av bara väntan. Vet inte när jag ville att en helg skulle ta slut så fort som man helt plötsligt ville nu.

Men vi kom i genom lördagen med stånk och stön och väldigt mycket tv och data tid. Men den som väntar på något gott, väntar aldrig för länge. Och nu är det bara ca. 14 timmar kvar på detta väntande.

Så här tråkig blev min middag igår. Inte många som vill sätta sig till bords vid en sådan bjudning.

Inte tala om efterrätten som jag bjöd på till kvällsfikat och tv:n

Arco Iris

Det heter gatan som vi bor på och igår köpte vi en trucha arcoiris i affären. Vi hade nämligen blivit sugna på att grilla fisk till middag och vi skulle ändå handla lite nytt frukt och grönt på Mercadona.

Jag handlade det som stod på listan först som vanligt. Gick och lämnade varorna till gubben som stod på parkeringen och väntade. Sedan började jag gå hemåt och gubben gick in på Mercadona och valde firren i affären innan han åkte hem. 

Jag gjorde en fredagsdrink som inte såg så vacker ut men som var väldigt smarrig. Lite som att dricka en slusch som var gjord på frysta kärnfria vindruvor. Frysta vindruvor som man mixar blir en väldigt god sorbetglass också om man skippar cavan.

Regnbågsforellen som gubben köpt fyllde vi med lök, persilja och kryddade den med salt och grovmalen pepparmix. När det var en perfekt glödbädd på grillen åkte firren på och det tog inte så lång tid innan den var klar.

Till fisken hade vi smashad potatis i ugn med parmesanost på och en enkel sallad till. När det var färdigätit var vi så mätta och belåtna, och satt bara och njöt där på takterrassen.

Frusna vindruvor är bra att ha i frysen. Både för att göra glass och drink på.

 Nu kunde man ha ätit det som det var.

 Men nu var det fredag och det blev en fredagsdrink.

 Huvudet och stjärten åkte bort på firren innan grillning.

 Toppen med dessa galler som håller det man ska grilla på plats.

 Färdigt och dags att sätta sig till bords.

 Det smalt i munnen, så himla gott.

Tack för maten sa vi när vi var mätta och belåtna.

Inget Proffs

Våran granne precis bredvid oss har en stor palm på hennes gård. Den måste de komma och beskära 2 gånger om året ungefär för alla nya blomstänglar som den får. Om det inte görs har vi andra grannar + hon själv hur mycket skräp som helst från dessa. 

Hennes pappa som bodde i huset när vi flyttade hit var inte så noga med detta. Så det blev alltid till slut samfällighetsföreningen som fick ta ut en som kom och gjorde jobbet, och sedan fick hennes pappa en räkning på detta. 

Men nu är det dottern som bor där sedan hennes pappa gick bort för 1 1/2 år sedan. Och hon har skött detta bra och tycker vi. Men förra året när vi kom hem från jobbet en dag var hennes palm klippt. Bra tyckte vi, innan vi fick se gubbens blommor som han höll på att driva upp. Där hade det förmodligen slängts ner från palmen mitt på dem. En var helt av och några andra lite småbrutna.

Igår var det dags igen för klippning eller beskärning av palmen. De var 4 st man som stod och tjattra utanför hos henne. Sedan tog en på sig klätterskorna och remmen för att ta sig upp i palmen.

Det blåste rätt bra igår med ska tilläggas och det var ett par meter ner till backen när han började att såga av blad och blomstänglar. Men det sket han fullkomligt i, utan han bara släppte det han sågade av hej vilt runt omkring sig.

Ner på våra skotska grannars tomt och slog i deras markplattor och husvägg, ut i vår gå-gång, Och så till slut in på vår tomt. Rakt ner bland citrusträden och våra små buskar vi har mot staketet.

Gubben röt i där han stod och tittade på hur de bar sig åt. Men det ända de 3 andra gubbarna sa  som stod på backen, var perdón. Elsa vår granne gick in och stängde dörren, utan att säga till de som höll på att fixa till hennes palm. 

Våra citrusträd klarade sig men några grenar pajade på buskarna. Gubben slängde över dem på hennes tomt. Sedan lade han upp ribbor på staketet för att skydda vårt tills de var klara.

Hoppas att vår granne nu fattar att dessa är ett par riktiga klåpare som inte kan klippa palmer, och att hon inte anlitar dem nästa gång igen. Men förmodligen är de billiga eller att hon känner dem.

Såg att våra skotska grannar var ute och torkade av deras staket efter de hade gått. Vet inte om det blev något förstört på det eller om det bara blev skitigt.

Det var en bit som allt skulle falla ner.

Vinden tog tag rätt bra i blad och blomstänglar.

No mucho

Mittiveckandagen gick den med utan några större händelser eller nyheter. -Jo förutom att den nuvarande larmsituationen som råder flyttas fram ytterligare i två veckor efter en omröstning och sträcker sig nu till 23 maj. 

Jag gjorde min runda på morgonen och nu börjar man hälsa på samma människor (trevligt) som man möter varje dag. Precis som när jag gick min snurrunda inne på vårt område.

Jag började med en ny bok när jag låg och solade på takterrassen. Den heter "Innan ni tog oss" av Lisa Wingate.

Vi grillade på kvällen och spelade vårt parti kort där uppe innan vi  vi gick ner och tog vår kaffe och såg på tv:n.

 Vår lilla myshörna nere i trädgården vid citrusträden.

Knåpade ihop ett nät runt en flaska och tog en trasig solcellslampa som gubben sparat. En sådan som såg ut som en gammal glödlampa när den var hel. Men nu var det bara solcellen kvar på denna. Stoppade ner den  i flaskan och klistrade fast den.

Vad har hänt 😲

Gubben fick se igår att någon hade börjat att mumsa rätt rejält på vår vinranka nu också. Vi har haft lite problem ett tag med små sniglar som kommer fram på kvällen när solen gått ner. De små rackarna har ätit nästan på allt det gröna som står i krukor på gården. Skulle de nu också börja äta upp vinrankan för oss.

Så gubben började att nypa bort de ätna och fula bladen som var rätt så många. När han skulle ta ett lite större blad kände han något tjockt under det. Det kändes nästan som något gjorde utfall mot fingrarna. Han vände på bladet och fick se en väldigt stor larv på det. Precis lika grön som bladet själv. 

Nu blev det att vända bladprincipen på vart enda blad på vinrankan även de som inte hade någon gnagande kant. Gubben hittade 15 st. sådana här larver i vinrankan, och jag vi var inte barmhärtiga och lät dem överleva.

Vi sökte febrilt på nätet för att hitta vad det kunde vara för en larv, men utan resultat. Så gubben skrev till Skansen och fick svar med en gång. Det var en silverbandssvärmare som vi hade fått i vår trädgård. Vi googlade och fick se att den blir en vacker liten sak med vingar när den gått i genom sin process, men tyvärr inte de vi hade haft hos oss.

Gubben har nu fått hem snigelgift som en kompis köpt åt honom, som han var och hämtade när han var på vårdcentralen (kompisen bor i närheten). Så nu hoppas vi att allt i vår trädgård kommer ha hela vackra blad igen, och kommer vara befriad från allt som har med sniglar och svärmare att göra.

Det är inte ögonen man ser utan ett mönster på kroppen.

 Vacker grön färg hade den.

 Så dolda under bladen satt de.

Såhär ser den ut när den är färdigutvecklad.

 Här fångade ett spindelnät upp snigelgiftet när gubben gick och kastade ut i trädgården.

 Inte mycket med vår paprika planta.

Klippt ner mycket efter snigelangreppen. Hoppas det tar fart igen nu.