Mota Olle i grind

 

Det kanske jag inte hållit på med direkt. Men jag trodde faktiskt när det nu gått 3 veckor sedan gubben fick hostan, att jag klarat mig ifrån den.

Jag började fredagsmorgonen med en skön promenad innan stan vaknat till liv. Sedan åt vi frukost och tog en dusch och gjorde oss i ordning för dagen.

Vi hade bestämt att ta en lunch nere på någon av strandbarerna när vädret var så fint. Bara sitta där och njuta av havet och bara va.

Vi tog bilen bort till Cabo Roigstranden. Men eftersom vädret var fint så var vi lite sent ute för att få en parkeringsplats någorlunda nära stranden. Så vi chansade på Cala Capitan istället. Och där hade vi tur och hittade en parkeringsplats åt pärlan.

När vi hade fått en härlig dos av havet och kände oss nöjda åkte vi hem igen. Nu hade vi bara en tid att passa på sjukhuset lite senare. Inte så lite senare förresten, för den tiden var 19.30. -Vaaaa, jo ni läste rätt. En fredagskväll klockan 19.30 för att göra någon rutinkontroll för snarkmaskinen som gubben har nu. Vi åkte dit lite innan och vi hade tur att gubben fick komma in. Så vi var hemma igen 19.30.

När vi kom hem från sjukhuset kände jag mig inte så fräsch i kroppen. Så jag tog febern och mycket riktigt så hade jag lite feber. Sedan körde skiten igång. Hosta, feber, ont i leder (fast bara i mina ben) och snorig.

Så summan av kardemumman är att nu även jag har fått skiten som gubben har haft.

Innan 07.00 har inte stan vaknat till liv.

Solen sakta på väg upp.

Det var några surfare som väntade på den rätta vågen.

En mycket god hamburgare.

Lagom med folk på stranden.

Vågor fanns kvar även mitt på dagen.