2021-11-23

Jävla skit, sa dumbommen

 

Vaknade och hörde lite smatter på patiotaket. Kollade väderappen och såg att det skulle bli bättre väder efter 11.00. Så jag gjorde i ordning frukosten till oss istället, än att gå ut och ta min löprunda.

När klockan började närma sig 11.30 var vädret toppen och jag tog på mig mina träningskläder och stack ut på en runda.

Sprang ut med vattnet och tänkte att idag kan jag fortsätta bort till Punta Primastranden. Vill inte springa den sträckan tidigt på mornarna själv annars. Men nu var det folk som promenerade där mitt på dagen.

Det enda är att det är inte många släta stigar på den sträckan utan en massa småsten nästan överallt. Så i mitt huvud vet jag att det är inte en bra väg för mig att springa som är så klumpig när det är kuperat.

Det var likadant när vi bodde i Sverige och vi tog bilen upp till Lillsjön och sprang milspåret. Vissa delar gick jättebra och vissa mindre bra. Snubblade på både stock och sten och hade skrapsår på både armar och ben ibland.

Som sagt jag gillar att springa på plan mark utan att bekymra mig om var jag sätter ner mina fötter. Men hjärnan var väl inte riktigt med igår och jag fortsatte att springa på den kuperade sträckan.

Ja ni fattar väl vad som hände. Helt plötsligt låg jag där på backen. Men jag var lika snabbt uppe på benen igen eftersom det var en massa folk som gick där. Det var ingen som frågade hur det gick för jag började att gå i snabb takt framåt.

Stannade till och kollade så att mobilen var hel som jag haft i min magväska, och det var den. Kände att det gjorde lite ont i mina armar och ben. Men det var väl för man spänner sig när man ramlar och tar emot sig.

Det blev inte så mycket mer springa på den rundan utan det fick bli rask takt hemåt istället. När jag kom hem och skulle duscha såg jag att jag hade skrapsår i händerna, på armarna och lite på benen. Tur att jag hade tights och långärmat och inte shorts och kortärmat.

Vad lärde jag mig av detta misstag igår 🤔🤨. Jo, att hellre tänka en gång för mycket, än en gång för lite.



Nu ska jag bara gå denna sträcka hädanefter.


Då slipper man se ut så här på armar och ben.


För det är förbaskat vackert vid havet.


12 kommentarer:

  1. Den sträckan är förrädisk även fast man går
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja man måste se vart man sätter ner fötterna 😰.
      Kram

      Radera
  2. Ajdå - vilken otur! Men alltid lär man sig något, det gäller bara att komma ihåg det till nästa gång också ;-)
    Hoppas du inte har alltför ont!

    Ha en braig dag utan vurpor!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja det är ju det där med att komma ihåg det 🥴.
      Nada problema med mig idag.
      Tack, och detsamma till dig 😉

      Radera
  3. Ojdå,skönt att du inte bröt något. Vet hur det är ibland kan det räcka med en liten sten på slät yta och man vrickar foten. Krya på dig. Ha en bra dag. Kram B

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ingenting är brutet och jag mår bra idag.
      Kram och en fin dag till dig med.

      Radera
  4. Men usch! Hoppas det inte gör alltför ont idag. Och tur i alla fall att du inte slog dig ännu värre.
    Kram och krya på dig

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej då, jag har inte ont idag. Och ibland har man turen med sig.
      Kram

      Radera
  5. Men vilken otur :-( Hoppas verkligen att du inte har alltför ont i dag. Tur att det inte gick värre i alla fall. Dock tycker jag att det var märkligt att ingen stannade upp och frågade hur det gick.

    Kram och god tisdag!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har inte ont idag.
      Jag var ju på benen rätt snabbt så de tyckte väl inte de behövde fråga kanske 😏.
      Kram och skön tisdagskväll till dig.

      Radera
  6. Fast man vill ju då mycket och det är vackert, då kan det ju bli bra eller inte. Himla oskönt att trilla. Tur det inte gick mer illa.
    Kram Kajsa

    SvaraRadera
  7. Fy, stackare! Lätt att vara efterklok. Du ska vara rädd om dig! Ta det lugnt nästa gång!

    KRAM Anna

    SvaraRadera

Tack för att du besöker min blogg och lämnar en liten kommentar.