Hände inte så mycket

Var ingen märkvärdig söndag här igår. Våfflorna hade vi redan hunnit med på lördagen, så vi (gubben) fortsatte med jobbet som redan var påbörjat.
Det var en underbar dag, fast lite blåsigt var det fortfarande, men betydligt lugnare än i lördags. Jag stod väl mest bredvid i solgasset som en assisterande hjälp om det skulle behövas, när gubben slet så att svetten lackade i pannan. När jag stod där fick jag se att några av kaktusarna som vi planterat om börjat att blomma.
En stund tröttnade jag faktiskt och då smet jag in och satt en bröddeg på jäsning. Vi skulle äta rester till middag, soppan vi åt i veckan blev det över på. Så då skulle det vara gott med nybakat bröd till den, tänkte jag.
När gubben var klar med förrådet som han byggt och brödet var färdiggräddat, hade vi tänkt en snabb promenad innan middagen. Så att brödet hinner att svalna lite, så det går att skära i det.
Vi såg på himlen att det började bli mörkt och att det regnade längre bort. Men vi gick iväg, och tog en annan väg än lördags nere i dalen (flodfåran). Men halvvägs på den kom regnet och vi fick öka på stegen. Men helt plötsligt tog det tvärstopp, gången slutade tvärt och det fanns bara en slingrande liten kostig att gå. Vi kom ut till gatan till slut och fortsatte hemåt i rask takt. Tyvärr, inga mobilbilder blev knäppta nu. 
Det var faktiskt gott med värmande soppa och nybakat bröd efter den regnpromenaden.

Jobb och så jobb, ett jäkla slit att vara pensionär.

Min lilla upptäckt, när jag stod där.

 I degen var det havregryn, chiafrön, grovt mjöl, vetemjöl, olja, salt, jäst och vatten.

 Projektet klart.

Och även mitt projekt var klart.

Såg lite vanskligt ut på himlen. Ja, resten vet ni redan.

Då smakade det här jättegott när vi var tillbaka.