Sockerstinn

Igår var en dag som blev så sockerstinn så jag mådde lite tjuvtjockt på kvällen. 

Vi startade morgonen med en helt normal frukost och en snabbläsning i NT (Norrköpingstidningen). Sedan skjutsade brorsan ner oss till Kungsgatan och han åkte vidare ut till mammas lägenhet. För de skulle komma och hämta en del saker från hjälpmedelcentralen. Vi skulle till gubbens farbror och ta en fika och lämna en flaska whisky som vi köpt på taxfree åt honom.

Vi fikade och åt stora vaniljbullar och kakor hos honom. Sedan kom brorsan och hämtade oss och färden gick vidare ut till mamma i Skärblacka. Givetvis tog vi och satte på kaffepannan där med och fikade ihop med henne. Då blev det några wafers kex till kaffet.

Vi lämnade av brorsan hemma i Vilbergen och lånade bilen till Hageby för att hälsa på svärfar och Kerstin en snabbis. Där blev det budapestbakelse till kaffet + småkakor. Nu började det bli mycket koppar kaffe och mycket sött i magen. Men dagen var inte slut ännu.

Färden fortsatte ut till Lindö och dottern där vi blev bjudna på middag och lite sött också. Först på lite ost och kex innan middagen. Sedan kaffe och en daimstrut efter middagen.

När vi kom hem till brorsan kände jag mig som en spärrballong och sockerstinn till tusen. Jo, jag vet att man kan säga nej tack till det som bjuds. Men har man svårt att säga just de orden när det bjuds på godsaker, kan det bli en sådan här dag när man är på snabbvisit i Sverige.

Vårt största barnbarn var med i NT (Norrköpingstidningen).

 Guldkalven på Skallertorget.

 Bautabullar

 Väntar på mamma som var ute och åt middag i dagrummet .

 Budapestbakelse.

Ellen gillade marmeladen.