2019-10-18

Tid att passa


Vi hade en tid att passa på Quiron innan vi skulle iväg på jobb igår. Men som vanligt när man är där (som tur är inte så ofta) så går det smidigt fast det är fullt med folk som det alltid är på vilket sjukhus man än är. Efter besöket fortsatte vi till jobbet och lastade det som skulle på bilen och for iväg upp till Alicante, för där bodde kunden.

Som vanligt hade vi knappat in adressen på gps:en och kunden hade vi pratat med på telefonen och fått veta att de bodde i en villa. Men när vår röst i gps:en sa att du är framme och destinationen ligger på vänster sida, kändes det inte rätt. Där på vänster sidan låg ett höghus och på högersidan hade vi precis passerat en skola.

Kollade extra noga om jag verkligen knappat in adressen rätt som jag fått. Jodå det hade jag visst det, så det var bara att ringa upp kunden igen. Han kunde inte förstå vart vi hamnat någonstans. Det fanns ingen skola i närheten där han bodde. Så han skickade sin position till min telefon och sedan hittade vi. 

Så den här gatan finns det 2 av i Alicante och de ligger inte alls långt ifrån varandra om man kör bil. Det enda som skiljer de åt är en ynka liten siffra i postnumret fick jag se. 

Hur skulle man klara sig utan dessa mobiler egentligen. Hade detta hänt för 20 år sedan hade man fått vevat ner bilrutan i parti och minut och frågat gångtrafikanter om vägen.



8 kommentarer:

  1. Vissa saker skulle vara svårt att klara sig utan när man vant sig med dem.
    GPS:n är en av dessa :)
    Kram

    SvaraRadera
  2. Vi har ingen GPS utan jag hävdar att jag har perfekt lokalsinne men på nya platser vore det nog praktiskt...

    Kram och ha en fin fredag!

    SvaraRadera
  3. ... eller haft en gammaldags papperskarta!

    Trevlig helg!
    Kramar från eva-Mari

    SvaraRadera
  4. Nu för tiden har man ju precis allt i mobilen. Behöver inget annat än mobilen när man går någonstans. =) Kram Carina

    SvaraRadera
  5. Haha jag älskar bilatlas! Har en gammal stor tjock för hela Sverige. Kan sitta o bläddra o läsa i den för mig själv här hemma.

    Vi är verkligen vanemänniskor! Vad gjorde vi innan mobilen?

    Trevlig helg och Kram! Anna

    SvaraRadera
  6. Ja, tänk att behöva be om hjälp i var och varannan korsning ;) I vårt område finns det gator som går i cirklar och i paralleller och har samma namn. På vår förra gata gick den i tre paralleller och alla bodde på ojämn siffra vilken sida man än bodde på.... snacka om att all byggtrafik hade svårt med sina leveranser!
    Fortsatt fin helg till dig!
    Kram/Maria

    SvaraRadera
  7. Det skulle vara ett helsicke att vara brevbärare i Torrevieja. Dom gödslar ju inte med gatunamnsskyltar och gatunummer är ännu mer sporadiskt. Sen finns det ju husnamn och kvartersnamn och gud vet allt. Vilken röra det är på vissa ställen!
    Tur att det finns mobiler nuförtiden och duktigt av er att hitta fram till slut :-)

    SvaraRadera

Tack för att du besöker min blogg och lämnar en liten kommentar.