Pirrigt för både mamma och oss

Vi var hos mamma vid 08.30 för att vi skulle hinna prata lite innan färdtjänsten kom och hämtade mig och henne kl.09.30.

Vi åkte tillsammans ut till hennes nya boende som fr.o.m. igår är i Skärblacka på Vickelbygården. Klart att vi var nervösa både hon och jag hur det skulle vara. Men när vi kom fram och gick in i huset kändes allt så rätt.

Vi blev trevligt bemötta och visade till mammas rum där hon nu ska bo. Till hennes rum hör även en liten uteplats som bara är hennes egen.

Mamma blev överlycklig med en gång och började att gråta. Det syntes så väl att hon var nöjd med sitt nya boende. Så där satt hon i sin rullstol och jag stod bredvid och tårarna rann hejdlöst på oss båda.

Sedan kom gubben och brorsan med lite grejer som vi kunde ta med i bilen. Vid 11.00 tiden drack vi kaffe ute i dagrummet. Sedan gick mamma och vilade på sitt rum och vi åkte till lägenheten och hämtade lite mer saker.

När vi kom tillbaka nästa gång hade hon ätit middag och var glad att hon träffat fler som bor där på äldreboendet.
Vi hade med oss kanelbullar till kaffet eftersom det var kanelbullens dag.

Vi satt upp gardiner och lite tavlor innan vi sa hejdå för dagen och mamma skulle snart äta middag och umgås med de andra igen vid middagsbordet.

 11.00 fika i dagrummet. 

 En fin innergård. 

 Mammas egna uteplats.

 Kanelbulle till kaffet.

 Redan lite mer ombonat när gardinerna kom på plats.

Vår middag på kvällen blev pasta/baconsås och ett glas rött till.