Snart överblommat

 

Vi tog pärlan bort till Chatarina för vi var bjudna på ostkaka och kaffe hos henne vid 13.00 tiden.

Efter fikastunden tog vi och åkte vägen över San Miguel de Salinas för att se mandelträden som blommar för fullt redan.

Så fort jag klev ur bilen kom det en katt framspringande från gärdet och började att jama och kråma sig mot mina ben. Den hade ett halsband så någon ägde den förmodligen.

Så den svansade efter mig när jag gick ner mot mandelträden och pratade med mig hela tiden.

Den t.o.m. hoppade upp i ett utav mandelträden när jag fotade det. Precis som den skulle säga till mig. -Här är jag...ser du mig inte dumskalle...jag pratar ju med dig hela tiden.

När jag kom tillbaka till vår bil och satte mig i den. Så satte sig katten precis utanför och bara tittade på mig. -Va, åker du nu???, utan mig.

Gubben svängde runt med bilen och öppnade dörren på sin sida för han ville bara klappa den innan vi åkte, sa han.

Katten var snabb som tusan och försökte hoppa in hos gubben när han skulle klappa honom. Men han kunde lyfta ut den, så vi kunde åka hemåt.

När vi svängde ut på vägen igen kom det en bil och svängde in. Förmodligen för att ta lite kort på träden. Så då fick ju katten en ny vän att prata med.

Lika vackert varje år när träden står i blom.

Snart överblommande.

Snart ligger alla kronblad på backen.

Tänk om vi någon gång kommer få se vårt egna uppdragna mandelträd blomma.

Här har ni min vän som ville ha uppmärksamheten.

Varför ta en massa kort på blommorna när han/hon fanns.