2023-08-13

Länge sedan

 

Som jag var på marknaden. Men igår var jag tvungen att göra ett varv där, för vårt barnbarn Axel önskade sig fotbollströjor när han fyller år.

Så efter frukost och dusch gick jag iväg en sväng för att se om jag skulle hitta några tröjor. Det verkar var väldigt poppis både bland barn och vuxna att köpa fotbollströjor eller baskettlinnen.

För i varenda stånd som sålde dessa tröjor var det knökfullt med folk. Alla letar efter just sin fotboll / basketspelares namn på tröjan och att den fanns i deras storlek som de skulle ha. Så jag blev lika dan som de andra. Jag vred och vände på var och varannan tröja och kollade storleken på dem.

Jag blev lite full i skratt när jag kom att tänka på pandemitiden. Vem skulle vilja stått och trängs såhär med en massa människor då 🙄.

Gick man för nära under den tiden fick man onda ögat direkt av den man närmade sig. Jag kan erkänna att jag var lite så också i början av pandemin. -Men Hallå 😠, ser du inte markeringen som finns. Här ska du stå och här ska jag stå. Typ så lät det då. Nu kanske man får på sin höjd en ursäkt om någon råkar stöta till en.

Men jag hittade det jag letade efter till slut och slapp att trängs i något mera stånd. Men vet ni vad jag gjorde när jag skulle betal tröjorna. -Jösses vad jag skämdes 🙈. Bland mina spanska pengar hade jag en svensk 20:-. Och när jag ska betala tar jag den för en 20€ (kan man skylla på värmen). Hon som får pengarna tittar på mig och viftar med 20:- sedeln. Jag tittar tillbaka och fattar nada först 😮. Men när jag sedan blir klar i hjärnan och ser på sedeln håller jag på att smälla av, för jag skäms så mycket. Kändes som jag försökte att lura henne. Pruta är inget fel alls att göra, men luras där går gränsen. Fort som sjutton fick jag fram en 20€ sedel och bytte den. Sedan sa jag väl perdon till henne som en upprepande papegoja innan jag gick där ifrån 😏.


Solen stiger upp bakom de nybyggda husen i Punta Prima.

Alla var inte på stranden igår. Så det kryllade av folk på marknaden.


Vi konstaterade att de klipper upp churrosen i lite mindre längder nu mot förr.


Jag gick ner till Chinobutiken efter vi ätit upp churrosen. För vi hade inget stort kuvert som vi kan skicka hem tröjorna i.


Vi grillade grönsaker och fläskfilé till middag.


Som vi hade ett gott rödvin till.

10 kommentarer:

  1. Det kunde blivit en bra affär det där, men jag vet att du inte försöker luras. Skönt att du hittade det du ville trots trängsel. Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo, det kunde det ha blivit. Men det var inte tanken. Skämdes så himla mycket.
      Ja, det var skönt när jag hittat det jag skulle.
      Kram

      Radera
  2. Ha ha, ja som det kan bli! Synd att den affären inte gick igenom bara ;-)

    Önskar en god söndag nu!

    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, då hade det blivit billiga tröjor 🙈.
      Detsamma till dig.
      Kram

      Radera
  3. Det är sånt du kan skratta åt sen tänker jag, men jag förstår det var skämmigt just du. Men det löste ju sig och de fick rätt valör och du fick din present. Bra!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, så är det 😂.
      Jo, allt blev bra till slut ändå 😉.

      Radera
  4. Hej Carin! Vilken tur att du fann den tröjan du ville ha. Ja du, tänk vad man glömmer fort. Under pandemin trodde jag att vi aldrig mer skulle kunna vistas i stora folkmassor. Nu, puts väck!

    KRAM Anna

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det var skönt att jag gjorde det.
      Nej, hujeda mej så det var ett tag. Och det är verkligen skönt att det är puts väck nu.
      Kram

      Radera
  5. Minns hur jag var i början av pandemin. Höll andan när jag skulle passera folk. Sen släppte rädslan med tiden men det där att hålla andan gör jag reflexmässigt fortfarande.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Okej, nej något sådant gör jag inte. Men visst var man lite orolig ett tag.

      Radera

Tack för att du besöker min blogg och lämnar en liten kommentar.