Skeptisk

 

Jag beställde ju hem en bakform från Temu för att göra hundgodis i åt Ixa. Och igår så testade jag att göra en variant till henne. Jag hittar inte på recepten själv utan det finns en sida på nätet som du hittar här om du är sugen att testa.

Det var inte krångligt och det gick snabbt att fixa till de små godisarna. När Ixa och jag tog vår sista promenad igår så stoppade jag ner några i min ficka. När jag skulle kasta soporna i sopcontainer, så beordrade jag Ixa sitt. Hon satt still som hon skulle och så klart ska man få en belöning då.

Att se minen på henne när jag sträckte ner mitt hemmagjorda godis, var en syn. Biten åkte ur från munnen snabbt som tusan och sedan kollade hon bara på mig.

Jag sa att du behöver inte äta den och skulle ta upp den från trottoaren. Men då var hon snabb som tusan att ta upp den. Men hon tuggade inte på den utan höll den bara i sin mun. Och så gick hon med den nästan hela vår promenad. Men när vi skulle gå över ett övergångsställe så släppte hon den när vi väntade på att bilarna skulle stanna för oss.

Men när vi skulle gå över så var hon snabb som tusan att ta godisbiten innan vi gick över. När vi var utanför vår grind så gjorde hon två tugg på biten och svalde den.

Så summan av kardemumman är inte hemmagjort godis Ixas grej. Möjligtvis att leka och gå och bära omkring med biten i munnen. Men inget som hon slukar med hull och hår.

Jag tog degskrapan och drog ner smeten i formarna.

Sedan slog jag silikonformen ett par gånger i bänken för att få ut eventuella luftbubblor.

In med dem i ugnen en gång för att bakas och sedan en gång till för att torkas.

Det blev en liten burk av satsen som jag gjorde.

Lade ut några godisbitar på golvet. -What, skämtar du med mig ser det ut som Ixa tänkte.

När jag skulle plocka upp dem var hon snabb som sjutton att ta en och leka med.